Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
järvi ocli Saarijärvi ligga, och som ställer sig emot
of-vannämnda i en vinkel af P>0°. En ungefärligen sådan
sträckning ha kärrmarkerna eller lägderna från
Lapinjärvi öfvor Iso Ruuhi järvi mot södra rån, likaså mossen
1’råu Valkoa Mustajärvi till stället der allmänna
landsvägen inkommer i kronoparlcen, ytterligare sankan från
Hankala torp mot nordöstra rån samt från Rantala och
Wappula torp mot samma rå. Huruvida denna rigtning
möjligen kunde stå i samband med den fasta,
underliggande berggrundens antingen stryknings-,
förklyftnings-eller förkastniugsförhållanden, är svårt att ur en så liten
terräng som nu ifrågavarande bedömma; den kunde ju ock
bero på andra tillfälliga orsaker, såsom stagnation i isens
framträngande eller tillbakagående, mindre hård
sam-manhopning af krossgruset och deraf beroende lättare,
delvisa denudering m. m.
Markens fruktbarhet är vid förekomsten af mosand
eller rullstensgrus oberoende af den underliggande
bergarten, emedan dessa sandallagringar, hvilkas partiklar
härstamma från allägsna trakter, vanligen äro mägtiga och
icke tillåta den underliggande fasta klyften något
inflytande på matjorden. Förekomma mägtiga lager af
krossgrus, så är det ock för växtligheten temmeligen
likgiltigt af hvad bergart grunden utgöres, ty våra
huf-vudsakliga bergarter, gneis och granit, skilja sig
mineralogiskt alls icke eller mycket litet från hvarandra.
Men äro de öfverliggande lösa atlagringarne tunna, och
gå bergen här och der i dagen, så antager landskapet
och växtligheten on olika karakter för massformiga
graniter och för väl skiktade gneiser. Graniten skjuter
vanligen mer i höjden och bildar branta och kala, något
afrnndude domer, på hvilka vegetationen har svårt att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
