Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
llylt.in.
bestämmande icke kan ilrågakomma vid en öfversigtlig
undersökning, särdeles som mossarnes antal å Evois är
ganska stort.
En färsk ocli vät mosstorf bär inga eller få och
trävuxna högre växter — några till hälften utgångna
tallar —, men ju längre förmultningen går, desto mer
finna de högre växterna trefhad och näring, tills
slutligen det uppkomna mägtiga dylagret helt betäckes af
frodig skog. Då mossarne ofta äro ton-are, grundare
och fullständigare förvandlade i torfdy längs kanterna
än på midten, så ställer sig skogsväxten i förhållande
härtill, rätt frodig längs laggarne, under det den på
midten, der vattensamlingen är störst, är ringa eller
ingen. Detta förhållande kan äfven på Evois flerestädes
iakttagas.
I krossgrustrakterna är mossames utbredning mindre
än inom rnllstensiörmationen, men torfdylager
före-komrna deremot oftare i dagytan, sannolikt en följd al’
vattenhaltens större vexling under olika årstider inom
krosstens markerna, eller aiiagringarnes nära
torrlägg-uiug under högsommaren, o ch deraf orsakad lättare
förmult-ning. Dessa kärrtrakter bilda derföre också underlag för
skog, som förnämligast utgöres af gran, i hvars skugga
dock trifvas särskilda högre växter, icke mossarter, hvilka
genom sin iormultning ytterligare bidraga till förökning
af dyjorden, kvilken här sålunda delvis har ett något
annat ursprung än den nyss beskrilna, i samband med
mossjorden stående.
Gyttje- eller rättare fly-bildningar kunna vid Evois
iakttagas längs några sjöars eller bäckars stränder, och
utmärkas geuom sitt ursprung ur vattenväxter och sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
