- Project Runeberg -  Finska Forstföreningens Meddelanden / Femte Bandet /
172

(1879-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Skogsmarken blir härigenom ej sällan uppfylld med
sådana bråten af omkullfallna träd, att man icke utan
att rödja sig väg med yxa kan komma igenom, kvarföre
man hellre gör långa omvägar på öppen stig än en kort
vandring genom dylika barrikader. Vägen från
Werlia-turje till Romanovo genomlöper ett lågländt, delsvis
lörsumpadt, slättland bestående af bördiga lermarker
och på de obetydligt högre belägna moarne af sandjord.
Längs denna (j mil långa, obebyggda sträcka finnes blott
en gård, ett af Vogulista bönder hållet gästgifveri.
Den smala och dåliga vägen går som oftast öfver långa
kafvelbronr och är för hjuldon svår att använda, hvarföre
man föredrager att rida Etter senaste skogseldar, som
ännu ej slocknat, lågo på flere ställen stora träd tvärs
öfver vägen och måste nu kringrännas. De skogar, som
härvid passerades, hade i öfvervägande grad karakteren
af storverksskogar af furu, de gröfsta jag någonsin sett,
utglesade under tidernas lopp endast af skogseldar, men
ännu så fullstammiga att jag på flere ställen kunde
räkna omkring 100 stora träd per tunnland. I dessa
skogar voro gran, piohtagran, lärkträd, och cembratall
inblandade, medan björk, asp och lind dels bildade
ett mellanbestånd på öppnare ställen, dels förekommo
såsom underväxt. En yppig vegetation af gräs och örter
bildade växttäcket. På de lägre markerna, hvilka ofta
hade karakteren af grankärr, var granen rådande jemte
pichtagranen och eembratallen, men dels äfven tallen
på marker af myraktig natur, der eembratallen åter var
dess följeslagare. Den visade sig på dylika marker
kunna fortgå på en fullt lika våt ståndort som granen.
I blandning med björken hade den under tidigare ålder
ofta blifvit öfverväxt och förekom nu såsom underväxt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:37:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fiforst/5/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free