Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i Jyväskylä trakten uppköpt virke, varit mycket angelägen att
fa, sådant af ståudtorra träd, hvilket han ansåg mycket
varaktigt s& framt det ej behöfvde flötas.
Herr Hedberg ansåg den oförmånliga erfarenheten angående
varaktigheten af bjelk från ståndtorr fura, kunna förklaras
sålunda att bjelk ofta blifvit huggen från sådana ståudtorra
träd som redan tagit röta eller åtminstone blifvit bruna. Tal.
hade också vid ett byggnads företag i Helsingfors sett furu
bjelk från ståudtorra träd användas utan att virket
tillbörligt gallrades men den oförmånliga erfarenhet man möjligen
i framtiden kunde vinna från detta och liknande byggnads
företag, var helt och hållet att tillskrifva det mindre noggranna
förfaringssättet och således .alls icke bevisande.
Friherre Wrede ansåg jernväl användandet af ståndtorrt
virke medföra otvifvelaktig nytta och fann dorför ref:s förslag
mycket tilltalande. I Kivinebb hade tal. sett byggnader h vilka
för 30 år sedan blifvit uppförda af virke från kullfallna träd,
som varit alldeles inbäddade i mossa. Detta virke var
fortfarande fullkomligt oskadadt. Jernväl på senaste tid hade
ända till 14" bjelk blifvit lniggeu från sådana kullfällna träd
samt derefter, tusågad, använd till byggnadsföretag. Man
kunde visserligen antaga att virket i de gamla träden äfven
af naturen varit fastare än i nutida stammar men en vigtig
orsak till deras större varaktighet torde dock ligga deri att de
sannolikt torkat på rot innan de kullfallit.
Herr Blomqvist påpekade att de i fråga satta försöken
endast borde utföras i tallbestånd, emedan ringning i
grau-bestånd lätt kunde leda till insektskador.
Herr SoUtander anmärkte härtill att det egentligen också
var furuvirke med hvilket experimenter borde anställas ty
gran virket blåunar ej. Af furavirke från kusttrakten kunna i
ogyusammaste fall, under regniga och långa samt relativt varma
höstnätter ända till 50 å (JO 0 „ taga blånad, medan samtidigt
icke ens 10 °/0 af sågadt granvirke angripes häraf. De
förordade försöken vore derför af mycken vigt och torde dessa
tillförlitligast och bäst utföras vid Evois Forstinstituts
såg-inrättning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
