Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sot for on tom tjärtimna, uppgående till 1 m. 30 p., kommer
således tjärtunnan att vid dalen kosta tillverkaren cirka 7 m.,
oafsedt den till dess framställande åtgångna skogens värde.
Släpningakostnaden från Alajärvi till Wasa (15 mil) belöper sig
till 3 mark per tunna, hvadan tjärtunnan i Wasa kostax-
tillverkaren 10 mark. Försäljnings priset i sist nämnde stad bar
åter variox-at mellan 11 och 21 mark, livarför medelpriset torde
kunna antagas till 16 mark. För närvaran står txxnnaii
visserligen endast till 11 mark — det lägsta pris i mannaminne —
men gälde ännu för par år sedan 20 mark, lxvarför det väl är
att antaga att priset åter skall stiga. Nettobehållningen för en
tunna tjära enligt detta medelpris blefve således 6 mark och
belöper sig sålunda den rena behållningen för hvarje kub. famn
tjärved till 7 m. 50 p., lxvartill äirnu bör läggas värdet af de
såsom biprodukt erhållna träkolen.11
Till råmaterial användes i Alajärvi såväl stubbar som
katved, dervid kådan jemväl i en del trakter särskildt
insamlas. Brärmingen sker i dal. Tvenne bröder försökte visserligen
för par år sedan åt sig inrätta ugnar men hnfva munera
återgått till dalbränning.
Herr Nylund meddelade att kåda i en del trakter, t. ex.
i Kuortane, af spelnxlanter uppköpes, hvarefter ur densamma
destilleras terpentin i gamla brännvins pannor.
Friherre Wrede erinrade att ref:s beräkning gälde
mellersta Österbotten och stöddo sig pä der gällando
dagsverks-priser m. m. Att den mod afseende å dessa eräitten ej var för
hög, framgick äfven af Herr Wettersténs försök, fastäu
brän-xiing i ugn i allmänhet lönade sig bättre än i dal.
Oaktadt förtjenston således för närvarande var myckot
ringa, vidhöll tal. likväl att näringen förtjente uppmuntran, ty
den i ödemarks trakter bosatte allmogemannen kan ej sä mycket
beräkna huru stor arbetslcga luui skall förtjena, som ej mer
huru han skall kunna sammanbringa penningar till
utskyl-der m. m.
Åtefhemtande de skäl enl. hvilka tal. ansåg olämphgt
att nu göra någon hemställan till styx-elson, yrkade han
fortfarande att forstföreningen borde inskränka sig till att uttala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
