Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skog; det är vidure genomdraget utaf en oöfvevskådlig mängd
vnttudrog, hvilka iif’ven från de mest nflägsna skogsvrår
möjliggöra åtkomsten af de värdefullare skogsprodukterna: och
slutligen är det åtminstone traktvis så till ytterlighet stenbundet.
att det för alltid der skall emotstå odlarens verktyg, ehuru
trädrötterna äfveu uti sådana stenhult linna både utrymme och
näring Också skulle nog skogsfröet, man kunde väl säga, öfvur
allt här linna en tacksam jordmån, derest ieke det i sekler
be-drifna svedjebruket omsider skulle, för oberäknelig tid, traktvis
beröfvat marken dess produktionskraft. Men oaktadt
svedjebruket, och alla ohejdade skogssköllingar till trots, så hägra ännu
uti mellersta Finland sagolika bälten, klädda uti skogens gröna
skrud, hvilket förhållande bäst vittnar om mnrkeus stora
reproduktions förmåga af skog. Ja, betraktad i fågelperspektiv,
skulle denuu landsdel sannolikt te sig såsom ett riktigt skoglaud;
men tyvärr måste bär, såsoin ett skarpt „gif akt11, flikas in det
gamla ordspråket: allt är icke guld, som glimmar!
Om man nämligen bemödar sig, att närmare analysera
dessa „sagolika“ skogsvidder, så skall man ganska liitt först oeli
främst linna, att de utgöras af tvänne, om jag så får säga, stora
hufvudkategorier, hvarutaf numro ett beter kronoskogarne, ooh
numro två do privata. De förra utgöras af mera högresta,
slutna och sammanhängande skogsbälten, som mod skäl kunna
kallas verkliga skogar, då deremot de senare bilda, i allmänhet
sagdt, ett slags virrvarr, ett kaos i både grönt och grått. I vissa
trakter förekomma ju visserligen nog rätt betydliga skogsvidder,
som tillhöra enskilda oeh hvilka till någon del åtminstone fullt
upp kunna mäta sig med kronoskogarne, men undantagen äro
i alla fall inga regler. — Det kan till en början må hända låta
något öfverflödigt, att här orda om denna så bjert framträdande
skilnad mellan do enskilda och kronoskogarne, ty, kunde man
anmärka, det är ju nog väl kändt, att de grofva furorna, som
gifva on helt minan gestalt åt skogen, ännu till stor del stå qvar
inom kronoskogarne, för att den påpekade skiluaden alls skall
behöfva framhållas: men, väl att märka, det är ieke allenast den
talrikare förekomsten af grofva, resliga stammar, som utmärka
kronoskogarne framom de privata. Der framträda inom de förra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
