Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kuskeilla in. fl. sydligare socknar, fdrekonimu ganska betydliga
jordsträekor, livarest tallen hnr blifvit så godt soin alldeles
undanträngd, ocli ersättes utaf löfträd, eller gran. På. sfldaun ställen
representeras tallen vanligtvis af spridda, fula individer, med vidt
utspärrade grenar och hastig afsmalning — en växtform, som,
viil att märka, dess värre, liar vunnit högst betydlig spridning,
och synes år etter år blifva allt mera förhersknnde uti de
privata skogarno.
Som landet söder- oeb vesterut är allt mera liefolkadt, och
de tillskiftade skogslotterna der vanligen äro proportionsvis
mindre, än i Nordkurelcu, så är det helt naturligt, att
timmersko-garne der liafva så mycket mera fått sitta emellan, och förty
blifvit i iin högre grad krassade.
Hvad som emellertid uti hela Karelen och i en väsentlig
del utaf Savolaks ovedersägligen mest hor undauträingt och
för-derfvat skognrue, — och som dertor i allmänhet kan utpekas
såsom ett karakteristiskt skogs-misshushålluingsdrag för hela den
större delen al mellevsta Finland, — är svedjebruket; ty utan
tvekan torde man kunna säga, att detta har slagit all
bördigare skogsmark under sig. Och äfveu de magra inoarue liafva,
synnerligen uti mera befolkade trakter, härtill måst släppa till
ansenliga arealer. Företrädesvis är det högländerna, de s. k.
„vaarat“, som fått — och få — vidkännas dessa upprepade
albränningar, till följd livaraf de också traktvis om vintern tu sig
för ögat såsom en oöfverskådlig rad kala jättehjässor, som resa
sig upp mot det hlä. Vore denna så ofantligt vidt kriugripoude
ödeläggelse och förbränning af skogsvegetatioueu ett tecken på
odlingens ocli civilisationens framåtskridande i landet, sä kunde
dorom naturligtvis ej sägas nnnat, iiu att saken linde sin
naturliga och rätta orsak: men då man öfver allt har framför sig
uppenbar bekväftelsc uppå, att detta beräkniugslösa svedjande
beröfvar otroliga jordvidder deras ringa återstående
produktionskraft för oberäknelig tid, så kan man ej — synuerligast ifall
man derjemte har närmare kännedom orn, huru ringa valuta,
eller alkastning bebrukareu har af sitt arbete — annat, än djupt
beklaga ett slikt förfarande och i högsta grad ogilla det.
Jag har försökt uppgöra en ungefärlig beräkning öfver,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
