Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men om nu också sålunda ett och hvnvje kan tinnas ntt
auföru emot pinnen, så medför don i allit tall bland andra den
fördelen, att träd som tagit skada, eller till följd af’ en eller
annan orsak alstnunat i sin tillväxt och hvilka rimligtvis doek låta
afyttra sig, såsom 7 it 8 och 9 tums timmer, tillgodogöras i tid,
innan de gå till spillo. Oeh derför kan och hör
minimal-dimensionen vara bestämd till den minsta möjliga, och icke godtycklig,
såsom mycket ofta är (iillet; ty om t. ex. ej klenare än 10 eller
11 tums sågstock afyttras, så går otroligt mycket virke uti en
skog förlorad t, samt oeh synnerligen som det uti timmerskogarne
vanligtvis linnes mycket undertryckta träd. Det är också derför
ovilkorligen en lika tnisshushållsnm som primitiv metod, att vid
nttagningen, eller försäljningen al sågvirket Uteslutande hålla sig
till dimensionen, utan afseeudc å trädens inogenhets-grad för
al-verkning, eller hänsyn till deras lifskraft och lyten.
I och med införandet af en ordnad afverkning uti de
privata skogarne, måste nnturligtvis också försnljningssättet hlifva
helt annat, än det som hittills varit vanligt. Det till försäljning
afsedda virket hör naturligtvis i så fall stämplas ut eller märkas,
och i ocli med detsamma måste sjelllullet också kontrakten
mellan säljare och köpare uppställas helt annorlunda iin härintill, —
hvilket allt till en början sannolikt skall möta svårigheter, som
dock, dess bättre, icke på något vis kunna betraktas såsom
oöf-vervinnerlign. Tvärtom är det utom allt tvifvel, ntt sågegarene
skola gå in på reformen — åtminstone de, som uppfatta och
vilja främja landets och sitt eget bästa.“
Friherre Wrede var ref. tacksam for hans intressanta och
upplysande referat men var dock i många stycken af annan åsigt
än han beträffande tillståndet inom privntskogarue i landets olika
delar. Enligt talis erfarephet vore nemligen privatskogame i
mellersta och vestra Finland bättre än i Karelen, hvilket var cu
naturlig följd af att skogarne i de förut nämnda trakterna redan
hade ett. jemförelsevis högre värde och med anledning deral bättre
skyddades och vårdades. De bästa privutskogarnc tinnas derför
i de trakter af landet der befolkningen är talrikast och
afsntl-ningen bäst.
Medgifvnnde att sågtiminer tillgången och grundmasson i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
