Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åberopade i detta nfseöjade dt*u dåliga erfarenhet man i Sverige
halt med afseende å Segerdald’s imlelningsnät. Hela detta nu
återigen hos oss förordade system har som bekant blifrit
öfvev-gifvet der, såsom olämpligt och odugligt.
Herr Cdnnelin ansåg sig böra förkasta de naturliga
gränserna redan uf det skäl att det tager tid ooh förorsakar kostnad
att fullständigt alfatta marken. De s. k. naturliga gränserna voro
dessutom för mycket obestämda, hvnrför tal. föredrog att utstaka
liuier, från livilka årshyggeua sedan lätt kunde utsättas endast
mod tillhjelp af korstaflan.
Emot friherre Wrede’s yttrande ville tal. endast
anmärka att friherre "NV. synes missuppfattat referatet såtillvida att
han antog att referenten ville låta omloppstiden bero af
iudel-ningssättet och skogsarealen, ehuru Imu just försökt framhålla
vigten af att göra indeluingslinierua så oberoende som möjligt
al omloppstid oah areal, alldenstund dessa storheter mest äro
underkastade lörändriugar, isynnerhet vid den privata
skogshushållningen. 1 privatskogar kan man ej, såsom herr Hannikainen i
boställsskogarue, förut bestämma huru stor areal under 10 år
får afverkas men af vigt vore att utsätta iudelningsliuierna så
att årshyggen af ändamålsenlig form sedan lätt fråju dem kunna
utstakas.
Herra Hannikainen: Pidän herra Caunelinin kanssa että
linjat paremmin kuin luonolliset rajoitukset sopivat säänöliseu ja
mukavan linja-verkon muodostamista varten, jos nimittäin tiiliä
tarkoitetaan niitä etuja joita knikessa metsän jakamisessa
pienempiin tai suurempiin osiin pitäisi pyytää saavuttaa.
Ilcrr Borenius fäste uppmärksamheten vid olikheten i
skogsmarkens konfiguration m. m. i Finland och i Central Europa.
Här omvexlade växtliga och mindre växtliga marker,
impedimen-ter m. m., der intogos stora sammanhängande nrealeraf, med
afseende å fuktighetsgradeu, ungefär likartad ståndort. Å Nord
Tysklands vidsträckta momurker likasom i de tyska bergstrakterna
vore liuienät af ett eller annat slag af flera skäl absolut
nöd-vändiga, medan på våra jemförelsevis jemna men omvexlaude
marker, ett så genomförd! linienät mycket väl kunde, åtminstone
tillsvidare, undvaras, synuerlignst som mångenstädes i våra sko-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
