Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eller finnes några önskningsmäl med afseende å vidare
utveckling af dnna institution?
Frågan inleddes nf godsegaron E. Andersin med följande
andragnnde:
M. H.l Vid 9:de allmänna laudtbruksmötets diskussioner
lör två dagar sedan, viickto en ined nyssnämnd» beslägtnd fråga,
relererad al skogsinstruktören friherre Ernst Wrede, ett särdeles
lilligt meningsutbyte, hvilket, som oek dess i mitt tycke -gynsamma
utgång, nogsamt bära vittnesbörd om den stora betydelse Finlands
Iundtmän tillägga skogsinstruktörernas verksamhet för införandet
af en ordnad ekonomi i våra vidsträckta skogsmarker. Oaktadt
de flesta af Forstlfj reningens här närvarande medlemmar redan
vid nyssnämnda tillfälle erfarit min åsigt i denna for
skogshushållningens höjande betydande fråga, tager jag mig likväl
friheten upprepa de hufvudsynpuuktcr, jag vid sagda möte framhöll.
Mina ord då voro stiilda till jordbrukaren, specielt den mindre
arealer besittande — bonden. Nu, M. H.l ber jag Er lyssna
till livad jag i ämnet har att framhålla för den med kritisk blick
saken skärskådande lackmanneu. Om jag härvid ej fullt
tillfredsställande lyckas lösa min uppgift, hoppas jag dock från
landt-mannens ståndpunkt, som ju är min, kunna belysa frågan med
några behjertansvärdn fakta.
För ej särdeles många decennier sedan var, som hvar man
vet, våra skogars saluvärde så godt som okäudt. i .största delen
af landet. Man tillgodogjorde sig timmer och brännved tor
hem-liehof, likngodt om från bästa eller sämsta delen af sin skog,
högg och brände till sved de vackraste skogsbestånd, åsåg med
liknöjdhet skogseldarna, h vilku ohejdade ödeläde stora sträckor
— med ett ord betraktade skogen som ett område iogn värdt den
minsta omsorg, att icke tala om någon ordnad skötsel. Sådan
var tidens sed och att så var, kan ej väcka någon undran:
Skogen liade ju på de flesta orter intet penningevärde.
Kom så den tid, då skogsskö ti arens yxhugg genljödo i de
fordom öde skogsbygderna. Den förr värdelösa skogen blef nu
med ens en tummelplats lör de djerfvnste spekulationer, genom
hvilka storn skogssträckor tiliioljo al ogareuas okunnighet
slumpades, ja nästan skänktes bort åt skogsköpnrne, do der ej lor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
