Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
afyttras. Vid denna grundregel ville tal. likväl stanna,
ty ref:s öfriga förslag voro rör mycket egnade att allt
för mycket reglementera en hushållning som var för
varierande för att kunna för lång tid regleras. Under
den tid tal. sysselsatt sig med att upprätta
hush&llnings-planer m. m. för privatskogar, kado lian allt mera funnit
vanskligheten af att utsträcka dessa öfver längre tid
än 10 år i sender. Numera föreikref han derför alltid
revision efter 10 års förlopp, för planens vidare
utbildning och fortsättande. Ett liknande tillvägagående
ville tal. rekommendera uti nu i fråga varande skogar
och ansåg derför äfven olämpligt att tala om ett 180
årigt omlopp
Herr Hallberg påpekade att frågan hänförde sig till
de „inre delarne al landet från kvilka eudast sågstock
kan afsättas.u Till dessa ville han räkna N. Karelen,
Savolaks samt ett hörn af Österbotten. I sydliga och
vestra delarne af landet voro förhållandene möjligen
annorlunda men frågan hänförde sig som sagdt icke till
dem. Ett omlopp ansåg tal. alltid böra bestämmas, till
ledning såväl för busbålluingen som för afvorknings
beräkningen, ty man bör tänka icke allenast på den
närmaste stunden utan äfven på framtiden. Uppställes oj
något bestämdt omlopp, längre eller kortare allt efter
omständigheterna, så vet man ej heller huru mycket
man utan fara lur skogens uthållighet kan afverka
uu-der de närmaste 10 åren.
Herra Hannikainen yhtyi pääasiassa H:ra Iledbergiu
lausuntoon, jota vastoin fi:ra Hallbergin ekdoittelema
liak-kanssuunnitelinä puhujan mielestä oli epäkäytännöllinen,
sillä sen kautta tulisi muun muassa liian pienten
puutavarain hakkuu tapahtumaan. Että tämän kysymyksen
ensimmäiseen osaan täytyy vastata kieltävästi, siinä
luulen kaikkien täj’tyvän olla yksimielisiä. Sahalaitosten
lisääntyessä ja isojen puutavarain vähentyessä, ruvetaan
yhä pienempää puutavaraa yksityisten metsistä myymään
ja hakkauttaman kaupaksi puita, jotka vielä ovat
parhaassa kasvussaan, jolloin myös puidun paljous saa
korvata niiden kehnouden. Tämä liian pienton puutavarain
hakkaus se minun luullakseni onkin pääasiallisin haitta
yksityisten metsätaloudessa ellei oteta lukuun semmoisia
haittoja, kitin kaskeaminen, tervanpoltto ja kulovalkeat,
jotka hävittävät vuosittain isoja aloja nuorta metsää,
joka vastedes voisi antaa hirsimetsänä isomman hyödyn,
kuin se nyt tervana, tuhkana ta,i kehnona laitumen a
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
