- Project Runeberg -  Finska Forstföreningens Meddelanden / Sjunde Bandet /
65

(1879-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

är utstakadt, kommer avrendafcor ej att begå synnerligen
stora misstag vid afverkningen utaf okunnighet,
hvar-jemte revisor älven är bättre i stånd att kontrollera än
vid blädning, der arrendator helt enkelt förklarar att han
ej begrep sig på huru han skulle afverka, utan efter bästa
förstånd utfört den, hvarför det ej borde läggas
honom till last om öfverafverkning skett. Vid många äldre
skogsiudelningar har begagnats reducerade ytvidder
jemte beräkningar enligt massofackverket, livarvid första
årshyggena erhållit sådant omfång att de ej
gif-vit mycket efter hela sista periodens areal. Detta
förhållande torde väl dock nu redan vara afhjelpt vid
revisionerna och icke vidare förekomma. Ytfackverket,
med någon hänsyn till markernas växtlighet, torde
enligt min tanke, vara ändamålsenligaste grunden vid
ordnandet af skogshushållningen å boställena. Då
ytfackverket användes vid indelningen kommer visst
arrendator att emellanåt få mindre skog på ett hygge än på
det andra, men då årshyggen utdelas för tio år framåt
så kan han ju spara från det året han har för mycket,
till det, då han skulle lida brist. Hvad
fröträdsställnin-gen vidkommer, så har den varit lemnad nästan sagdh åt
arrendator att bestämma. Hushållningsplanerna nafva
nog bestämt så och så många fullgoda fröbara stammar
per tunnland, men då de ej varit utmärkta så har
arrendator vanligast qvarlemnat små, undertryckta och på
alt sätt odugliga stammar till fröträd. Detta onda har
man för omkring 6 år tillbaka försökt att bota genom
att forstförrättningsmannen blifvit ålagd, att utstämpla
Iröträdon och i protokollet anteckna deras antal. Att
för-yngringen lidit vid otvan nämnda förfarande och
måstat åvägabringas genom sådd eller plantering kan
lätt inses. I de flesta fall skulle plantering bort
föreskrifvas, men i anseende till svårigheten att anskaffa
plantor, har man varit nödsakad att bestämma sådd. Att
föryngriugen kunnat vara bättre än den på många
ställen varit, har äfven berott på huru intresserad
boställs-iuspektor varit för skogshushållningen; ty märkbar
skil-nad kunde man alltid finna såväl livad hela skogens
skötsel vidkommer, som särskildt med afseende å
föryng-ringens utseende, inom de områden der boställsinspektor
sysselsatt sig något med skogen. Han som dock måste ofta
besöka bostället, borde hvarje gång äfven se efter
skogs-föryngringen, ty om han endast litar på forstmannen,
som blott hvart tionde år kommer tillbaka, så är det illa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:37:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fiforst/7/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free