Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
knappt iioy borde göras oek att dessa siffror
åtminstone icke böra missbrukas till vidare gående
slutledningar. På bvarje inom kronojordarue belägen
lägenhet belöper sig i medeltal 11054 tunnland, men
denna jordvidd varierar mycket inom de skilda
inspektionsdistrikten och uppgår sålunda inom: Kemi
distrikt till (>11% tid, Ijo till 10117, Uleå triisk
40(>2, Vasa bins 1804, Kuopio läns 1008, Viborgs
liins 13845, St Mirhels läns 1500, Åbo och T:bus
läns 1044 och Bvois-Vesi jako kronoparker 1010 tid.
Af den m anta Isatta jorden kominer i medeltal
närmare 340 tunnland på bvarje henunanslägcnhet.
En undersökning af den föreliggande frågan kan
icke ega rum utan att tillika den om dispositionen
af kronojordarne i allmänhet tages under pröfning,
och får jag derföre göra ett försök att framställa
några allmänna principer för en rationel disposition
af desamma. Af dessa marker har hittills blott en
areal af inemot 1,900,000 tunnland förklarats till
kronoparker, och återstår således ännu on
odispone-rad vidd af omkring 27,000,000 tunnland.
Huru dessa marker, bvilka omfatta en så
betydlig del af landets areal, böra användas är en fråga,
lrvilkeu väl i sin största allmänhet borde besvaras
sålunda: att k rono jord en, såsom varande landets
gemensamma nationalegendom, bör användas på sådant
sätt att största möjliga nytta och värde för nationen
frambringas eller vinnes från dessa marker.
Fram-stiilles vidare frågan genom bvilka brukningssäitt
jorden kan lemua största afkastniug och inkomst, blir
svaret otvifvelaktigt, att åker ocb iing, iifven i
länder der skogens alster iiro dyra, gifva betydligt
större inkomst än skogsmark. Visserligen är vid
skogshushållningen en vida större del af inkomsten att
betrakta såsom nettovinst än vid åkerbruket, från
hvars bruttoinkomst en betydligare deJ afgår till
betäckande af produktionskostnader, men detta rubbar
icke rigtiglieten af det nyss sagda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
