Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fråcade om mötesdeltaearene hade sig bekant huru detta
utfallit.*)
Öfvvrforstmtistar von Zweygberg delade i alla ref. Herr
Forsströms åsigter, angående bosättningen 8. kronojord.
Sättet att den som vill anlägga en lägephet å
krono-eller öfverloppsjord, sjelt bör uppsöka den mark som
han anser sä odlingsbar att han derifrtln kan hemta sin
bergning är fullkomligt naturlig och har redan
sekelgammal häfd för sig. Komiténs förslag vore dereraot
tillkonstladt ooh opraktiskt samt tillämpligt endast i
länder och trakter der så godt som hvarje flilck var
odlingsbar. Då i kronoskognrne — åtminstone Wasa läns
— tvortora, på få undantag när, endast mindre
odlingsbara fläckar förekomma, kunde tal. ej inse fördelen af
komitéförslaget om den odlingsbara jordens afskiljaude,
indelande och utbjudande. Tal. betvifiade visserligen
*) Red. har från kompetent hÄU emottagit följande utredning
i frågan:
Efter det under en senare tid sundare åsigter gjort sig (i
Sverige! gällande än de som uttalade sig i 1823 års ryktbara cirkulär och
1821 års afvittringsstadga, började man efter år ISfiO förfara med stor
varsamhet med nfseende å öfverloppsmarkerna. Sedan 1803 års
riks-dng uttalat den mening att skogurncs lievarando lämpligast främjades
derigenom att staten sjolf uppträdde såsom skogägare i stort,
utfärdades 1835 års förordning, angåendekronoparkersliildandci
storaKoppar-bcrgs och Norrländska länen, hvilken förordning fastslog den grundsatsen,
att oj allenast kronans öfverloppsmarker skulle bibehållas för kronans
räkning såsom kronoparkcr, om de voro dertill lämpliga, utan äfvcn
att vid nya afvittrlngar och storskiften viss murlc skall rill kronopark
nlsätfas. Oberoende af laudt,mätaren borde skogstjenstenmu härom
väcka fråga. — 1873 års atvittringsstadga för Vcsterbottcns och
Norrbottens läns lappmarker stadgar ytterligare att kronoparkcr skola
afsät.tas samtidigt med till delande af skogsganslag åt förut varaude
hemman och nybyggen eller sådana uybyggensom i laga ordning vid
afvittringen tillkomma.
I enlighet, med dess förordningar ansUildes undersökningar
angående öfverloppsjordarnes lämplighet, till kronoparker. Största delen
af-sattes till sådana och endast mindre väl belägna eller eljest för
skogsbruk ofjenligu trakter hafva indelats till nybyggen eller tillagts gamla
kommun mot ökeskatt eller upplåtits mot skogsrårna. Nuijat nftkiljnmUt
uf odlingsbar jon/, i syl le atl anlägga nybyggen, luin den mal ej iäjgas
hafva ä<jl rum. Sådan odlingsbar jord förekommer naturligtvis här och
der å dessa vidsträkta marker, men sällan i den utsträckning och i
det sammanhang att hemmuusbruk i egentlig mening derå kan grundas.
Vår meddelare tillägger: „Klart är att jord upplåtelse med
skogsanslug under full äganderätt, icke kan förenas tnetl skogsintresset
i dessa nordliga trakter. Torp are eller arremlatorer torde deremot böra
inrymmas på lör odling tjeuliga lägenbeter å de större obcbvgda
kro-nopurkstraktcriia i Norrland, livilket ur liera synpunkter kän blifva
till gagn för skogsvftsendct".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
