Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öfverloppsjorden. Att fråntaga byalagen denna rätt eller
att inskrända densamma är derför en åtgärd, som
saknar rättsligt stöd Komitén auser derför ett ingripande
i gamla rättsförhållanden uti nu ifrågavarande afseeudo
icke böra ske.
Att samfällighetsiutressonternas optionsrätt,
åtminstone indirekt, i viss mon genom 1877 års kungörelse
blifvit kringskuren, och detta ingalunda i odlingens
intresse, framgår ganska klart at 2:dra mom. i 3:dje g,
Komitén har nemligen icke kunnat undgå att fästa
uppmärksamheten vid följande omständighet.
Nyssagda moment innehåller ett stadgande, som i
väsendtliga afseenden afviker från de i §8 140 och 143
samt särdeles i § 151 af landtmäteri-reglementet 1848’
ingående bestämmelser om nybyggesanläggning i
sammanhang med storskifte å dervid uppkommandB
öfver-loppsjord. Enligt de två förstnämnda §§ af
landtmäteri-reglementefc ålåg det landtmätaren att, i sammanhang
med förslaget om tunnlandtals bestämmelsen och
ölver-loppsjordens disposition i öfrigt, jeraväl föreslå, der
tillfälle å öfverloppsjorden härtill fanns, inrättandet al
särskilda krononybyggen, hvarpå Guvernören jemlikt § 151
egde på engång meddela utslag såväl angående
tunnland-tals bestämmelsen som ock angående inrättandet af
nybyggen Numera eger landtmätaren deremot att, i
händelse öfverloppsjorden är till inrättande af
krono-nybyggen tjeulig, afskilja densamma för framtida
disposition, hvarigenom nybyggesanlägguiugen icke allenast
dragés ut på tiden utan äfven göres beroende af det
yttrande, forstmästaren jemlikt C § i nu ifrågavarande
kungörelse eger efter verkstäld undersökning afgitva
angående dispositionen af öfverloppsjorden. Och anser
komitén förty föreskrifterna i 3 g, såvidt de alvika från
bestämmelserna i 1848 års landtmäteri reglemente, icke
blott inkräkta på samtällighets delegarenes rätt, ntan
äfven vara för odlingens i landet tillväxt i väsendtlig
grad hinderliga.
Mot det i 3 § och senare äfven i 0 g stadgade
förfaringssättet vid behandling af nyb3’ggesäronden hafva
i allmänhet från särskilda håli anmärkningar försports,
för såvidt detta förfaringssätt är med alltför stora
omgångar förenadt; och skall derom i sammanhang med
granskningen af 6 § närmare ordas.
Hvad beträffar 4 och 5 gg så har komitén väl
funnit dem icke vara direkt hinderliga för jordens uppod-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
