Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kande, emedan detta slter under er årstid då
vattnets ersättande från den frusna jorden är omöjligt.
Det är under senare delen af vintern och
vårmånaderna som de fria qvistarna äro utsatta för
solljuset och de starkaste vindarne, medan växternas
nedre delar och rötter ii ro inbäddade i snö och is
samt frusna.
Faran för uttorkande i ett fuktigt klimat är
rubriken för ett skildt kapitel och framställes
utförligt. Den verkande orsaken till
transpirationsström-men hos växterna anser förf. icke ligga blott i
ca-pillaritetslagarna, utan j em väl bero af fysiologiska
orsaker. Flere vetenskapsmäns iakttagelser anföras,
utvisande att växtens upptagande af vatten medelst
rötterna minskas vid lägre jordtemperatur, äfvensom i
södra Finland gjorda rön att blad uttorkat om våren vid
inträffad kallare väderlek. Det är starka luftströmmar i
förening med låg temperatur och stundom äfven låg
jordtemperatur som framkalla sådaua företeelser. Så
besynnerligt det än låter kunna t. o. m. i vatten växande
växter enligt Sachs uttorka. „Sehutteil sjukdomen hos
tallen beror enligt Ebermayer m.fl.af en liknande orsak.
Sumpmarkerna. Förf. omnämner att hos måuga
sumpväxter såsom halfgräsen (Carex limosa och
pa-nicea, Eriophoruin vaginattani m. fl.) förefinnes en
bladorganisation, som enkom är beräknad att
motverka en allt för stark transpiration, hvilken vid
stark vind betydligt ökas, medan kall jord
nedsätter förmågan att från jorden uppliemta vatten. 1
förhållande till assimilationsförmågau måste hos
hvar-je växt och under vissa gifna förhållanden förefinnas
ett visst optimum af transpiration.
Torf bildas i Kolahalfön dels af Empetrum
(kråkris) i ringare utbredning, af äkta torfmosfeor
(Sphag-numtorf) samt af blandade löfmossor, lafvar ouh
risväxter. Liings Ishafs kusten förekomma
ttphag-num-mossar med högst ringa utbredning (Sph. Lind-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
