Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Såsom titeln redan antyder, är ändamålet med ,detta
bruknings-sätt, att genom gruppvis föryngring på naturlig
väg erhålla blandade bestånd.
Härvid bör man erinra sig, att den vanliga granen
växer betydligt snabbare än silfvergranen och boken,
samt att man derför bör skaffa de två sistnämnda
träd-slagen några års försprång.
Det gäller, att så mycket som möjligt följa
naturens fingervisning, eller att der, hvarest man ser att
naturlig besåning inträde, medelst borttagande af några
närstående träd bereda ljus åt de uppkommande
plantorna.
Låtom oss följa Forstmästaren på hans vandringar
i skogen. Efter en stunds promenad befinna vi oss i
ett hnggbart granbestånd, bestående af 80—120 årig
skog, normalt sluten och af frisk växtlighet. Här och
hvar, der någon liten lucka uppstått, finner man hvad
forstmännen kalla „Aufiugu, eller början till återväxt,
här oftast underväxt. Såsom redan antyddes, söker man
tillförst upp sådan underväxt af silfvergran och bok.
Från sädana ställen borttages 1—3 af de närmast
stående träden, och man skaffar således ljus åt de små
plantorna, hyilka redan två å tre år senare i riklig gi*ad
ersätta denna möda genom att raskt skjuta upp i höjden,
samt bilda en grupp — eller „Horstu.
Sedan man sålunda gifvis dessa två trädslag några
års försprång, följer ordningen till den vanliga granen.
Med denna går det betydligt lättare, ty den växer
snabbare samt är icke utsatt för så många faror som de små
plantorna af de två andra, ofvannämda trädslagen,
såsom till exempel topparnes afbitande af hjortar och rå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
