Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pluts, och der don af naturen derför ej förekommer, kan
vänjas vid naturförhållandena å den främmande lokalen och der
blifva härdig, trifaam, med ett ord äga fortbestånd. Och nu
stå vi framför sjelfva kärnpunkten i acklimatiseringsfrågan:
är växtacklimatisering öfverhufvud möjlig och är den det icke?
Jag tilltror mig ej ens närmelsevis här inom den
sammanträngda ramen af ett diskussionsreferat, kunna beröra denna
fråga i hela dess vidd, liksom jag ock dertill skulle sakna
förmåga, men då den for detta inöte framställda frågan står i
det närmaste samband dermed, och mitt sätt att se saken
kommer att inverka på hela referatet, kan jag icke undgå att
beröra dessa synpunkter, åtminstone till en del af sina allmänna
drag. Frågan om möjligheten af växters acklimatisering har
besvarats alldeles diametralt motsatt, och det ändå såsoin man
skulle tycka från fullt kompetenta håll, i det frän en del en
sådan möjlighet fullkomligt förnekats, då däremot andra anse
acklimatisering vara möjlig inom vissa gränser. Båda asig
terna uppgifva för sig stöd i gjord erfarenhet, men då icke
någondera kunnat åberopa eller stöda sig på vetenskaplig
bevisning, har frågan tillsvidare stadnat i sitt outredda skick.
Redan spörjsmålet, hvarföre förfryser den ena växtarteu och
förstöres fullkomligt af en för låg temperatur, medan den
andra icke röner deraf det ringaste inflytande, oaktudt båda till
sin cellbyggnad och sitt cellinnehäll äro synbarligen lika, har
tills dato blifvit olöst och svaret härå tyckes allt låta vänta
på sig. Om förstörelseprocessen som förorsakas af frost,
sedan härrör af cellernas söndersprängning eller endast af
cell-inuehållets ntsippring genom cellväggarne, kan för oss
tillsvidare vara någorlunda betydelselöst. Under långa tider odlas
det tatariska bohvetet inom våra nordiska byggder, men visar
sig ändå lika ömtåligt för hvarje temperaturgrad under
fryspunkten, och det samma se vi vara fallet med en mängd
andra af våra odlade växter. Man vore derfore frestad till
antagandet, att dessa icke kunnat vänjas vid klimatet ehurn de
odlats under en lång följd af år, och beträffande frostömheten
torde antagandet ooksä hafvn sin riktighet, ehuru dock ej
be-visadt, emedan så få, kanske als inga noggranna iakttagelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
