Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sesta; jos yhdistöksellä ei olisi riittävästi tiettynä semmoisia
henkilöitä jotka ottaisivat tekciäksensä kysymyksessä olevia
koetuksia niin voisi Yhdistyksen istuttaja tehdä jonkunlaisia
koetuksia ja kylvöjä omistajien suostumuksella semmoisissa
seuduissa joissa hänen olisi tilaisuus pienillä lisämatkustuksilla
tarkastaa kokeitten kasvullisuutta.
Ilr Andersson hade iakttagit att äppelträd och lärkträd
gä hra ännu i Maaninga. Också stickelbärshnsfcar af olika
slag hafva lyckats — likaså hagtornsbuskar, hvilka redan
uppnått 10 fots höjd.
Or föranden anslöt sig till hvad ref;n anfört i frågan,
spe-cielt derföre att denna särskiljer emellan försök och
acklima-tisering. Framhöll att acklimatisoringsförsök redan länge gjorts
i Tyskland och Frankrike, sfirskildt Paris. Visserligen hade
man en tid ringaktat dessa försök, men frågan har nu nått
ett annat skede och kunde anses vara betryggad. Också i
Finland har inan försökt kultivera sydligare trädslag. 1 sådant
afseende böra nämnas Fiskars, Fagervik och Svartå bruk, å
hvilket sistnämda 150 varieteter af äppelträdet uppdragits.
Tillochmed i Kittilä och Enare hafva intressanta försök gjorts
särskildt med odling af alpväxter (pinus montana) af
forstmä-taren Silön och befallningsman Nordling. På Evois hafva
upp-dragits allehanda olika trädslag samt buskar. Dervid tyckes
lärkträdsfrö från Nykyrka park lemna bättre resultat än
annorstädes ifrån anskaffadt. Frö till ekkulturna åter har
erhållits från Tavastland och Sordavala. Också sydligare trädslag
hafva försöksvis odlats såsom pinus maritima, boken, m. fl., men
hafva dessa frusit under påföljande vinter. I sammanhang
härmed torde mnnkarnas majskultnrer på Walamo böra
omnämnas.
Ur von Julin redogjorde för lärkträds planteringar som
utförts på Fiskars bruk 1835. Dessa hade lyckats särdeles
bra och företedde nu en hög och rak växtform. Endast på
en stenig backsluttning hade lärkträden i hörjnn vantrilvits, men
sedermera dock repat sig. Senare hafva såväl svarttall som
lärkträd bilfvit odlade genom sådd och plantering med
framgång och hafva härför till största delen användts tyskt frö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
