Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ASIEN.
Upptäckten af nordostpassagen.
Portugisernas upptäckt af sjövägen till Ostindien och
spanjorernas af Amerika sporrade äfven holländarne och
engelsmännen att företaga upptäcktsfärder till dittills okända
trakter. Främst lockades de af utsikten att finna nya och
kortare vägar, än man då kände, till det rika Ostindien.
De försökte på tre olika vägar framtränga till detta mål:
längs Asiens nordkust, längs Amerikas och öfver nordpolen.
Af dessa vägar har den första fått namnet
nordostpassagen, den andra nordvästpassagen. Medan nordpolen ännu
är oupptäckt och nordvästpassagen aldrig blifvit i hela sin
utsträckning tillryggalagd af ett och samma fartyg, är
nordostpassagen den enda, som hittills blifvit upptäckt. Äran
af att hafva gjort denna upptäckt tillkommer A. E.
Nordenskiöld.
Sedan Nordenskiöld genom två särskilda sjöfärder, 1875
och 1876, från Norge till Jenisejs mynning ådagalagt
möjligheten att åtminstone vissa år sjöledes fara från Europa
till Sibiriens stora älfvar Ob och Jenisej samt tillbaka,
uppstod hos honom tanken på möjligheten att fullborda
nordostpassagen. Han ansåg, att det från mellersta Asien
kommande varma vatten, som de stora sibiriska älfvarna om
sommaren föra ut till Ishafvet, måste kunna smälta en.stor
mängd is och därigenom bilda en öppen, isfri kanal
närmast kusten. Enligt hans åsikt borde det därför vara
möjligt för en expedition, som under sensommaren och hösten
följde denna kanal, att framtränga från Atlanten till Stilla
hafvet. Expeditionen skulle därunder fara öfver ett dittills
Geografisk Läsebok. II. \
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
