Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den arabiska halfön förhåller sig med afseende på
centrala och periferiska områden såsom en särskild kontinent
i det att dess inre saknar aflopp och endast ett smalt
kustområde sluttar mot hafvet.
Den väsentliga olikheten mellan de afloppslösa och de
med aflopp försedda områdena ligger däri, att medan alla
förvittrings- och erosionsprodukter från de senare genom
floderna föras till hafvet, så kvarstanna däremot dessa
produkter i de centrala områdena, efter som intet aflopp till
hafvet finnes. Där äger alltså ingen bortföring, utan
endast en omlagring af erosionsmaterialet rum. Därtill
kommer vidare den omständigheten, att i dessa spelar vinden
den förnämsta rollen, medan i de periferiska hufvudsakligen
vattnet är verksamt vid transport och aflagring af materialet.
För att förstå detta måste vi något sysselsätta oss med
de processer, som i geologien benämnas förvittring och
erosion. Det är allmänt bekant, att själfva bergarterna och
de af dem uppbyggda bergskedjorna äfven äro underkastade
en förstöring, hvilken under en geologisk tidsperiod kan
hinna fortskrida så långt, att bergskedjor af flera tusen
meters höjd och sammansatta af de fastaste bergarter blifva
jämnade med jordytan. De krafter, som åstadkomma
sådana verkningar, arbeta utan uppehåll, men i tysthet, och
i allmänhet gäller det om dem, att verkningarna först blifva
märkbara, sedan de under en längre tidsperiod summerats.
Vid förvittringen äro luftens beståndsdelar af syre och
kolsyra samt det atmosfäriska vattnet hufvudsakligen
verksamma. Vattnet intränger i bergarternas finaste sprickor
för att vid inträffande frysning sönderspränga och
söndersmula desamma. Luftens syre och kolsyra angripa kemiskt
bergarternas beståndsdelar och förvandla dem till lösliga
salter. Det i floder, bäckar eller små rännilar flytande
vattnet bemäktigar sig produkterna af vittringens
verksamhet och för dem med sig, till dess de åter på andra ställen
komma till aflagring. Men under transporten utöfvar det
rinnande vattnet, hufvudsakligen med tillhjälp af det
medförda materialet, ett utgräfvande, urhålkande arbete,
hvar-igenom djupa och vida floddalar utgräfvas ur den fasta
klippan. Detta är hvad man kallar erosion. Härigenom
ökas åter mängden af det material, som floden medför, på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>