Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
växter, kaffebusken; där odlas vidare te och europeiska
sädesslag. Inom den svala regionen (1400—2350 m) drifves
tobaksodling; där har man äfven lyckats acklimatisera
kina-barksträdet. Ofvanför 2350 m höjd råder alpfloran.
Java är ett gammalt kulturland, kändt redan utaf de
grekiska geograferna under namnet Java-diu. Dess äldsta
utveckling skedde nnder bramanskt, sedermera buddaistiskt
inflytande, och en mängd storartade tempelbyggnader,
liksom en egen litteratur på det numera utdöda språket kawi,
vittnar ännu därom. I slutet af femtonde århundradet
infördes islam på Java, och ett århundrade senare grundade
holländarne sitt första nybygge vid Bantam på västkusten,
af denna ö.
De viktigaste städerna ligga allesammans på den norra
kusten. Främst står, alltsedan 1619, hufvudorten i det
holländska Ostindien och regeringens säte, Batavia. Hamnen
är grund och den gamla staden i högsta grad osund, men
på den något högre liggande marken, söder om densamma,
har det nya Batavia uppvuxit, ett antal förstäder eller
kvarter, såsom Weltevreden och Buitenzorg, byggda uti villastil
och hälsosammare för européer. Det gamla Batavia bebos
numera endast af infödda asiater; européer våga endast
uppehålla sig där några timmar om dagen, mellan solens
upp- och nedgång. Tillsammans ha den gamla och nya
staden något öfver 100 tusen invånare.
Javas bästa hamn är det blomstrande Surabaja med
130 tusen invånare. Längst i nordväst ligger Bantam,
före Batavias uppblomstring medelpunkten för hela den
ostindiska arkipelagens handel och hufvudorten i ett
mäktigt, muhammedanskt rike, som ägde bestånd ännu i början
af detta århundrade.
För samfärdseln har under holländarnes herravälde
mycket blifvit gjordt, dels genom anläggande af stora
landsvägar, dels genom järnvägar, som förena de viktigaste
orterna på ön. Telegraflinjer äro likaledes dragna öfver hela
ön från väster till öster.
Européer finnas ej i något större antal uti det
holländska Indien. Senaste folkmängdsuppgifter angåfvo för hela
Java endast omkr. 50 tusen, under det att öns hela
befolkning vid samma tid (1891) var 23 millioner. Det stora fler-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
