Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
man kolossala afgudabilder, vanligen föreställande guden
Siva, åt hvars dyrkan denna stad är helgad, ligga eller sitta
på strandsluttningarna; hvita, heliga kor promenera öfverallt
omkring och sola sig.
Mest häpnadsväckande är dock den lefvande folkmassa,
som rör sig på denna förunderliga skådeplats. Mellan tempel
och byggnader leda på mer än 40 särskilda ställen breda
och höga trappor från staden ned till floden. Alla dessa
ghats, som äro af hvit marmor, men af århundradens, ja,
årtusendens tramp och nötning blifvit något ojämna och
ålderdomsskröpliga, täfla med hvarandra i rang och helighet.
Den syn, som dessa trappor från floden erbjuda, är
obe-skriflig. En oafbruten ström af människor i dräkter, som
hufvudsakligen lysa i hvitt och rödt, böljar på dem, alla
bärande sina lysande metallkärl, som de fylla i floden och
sedan hembära. Jag tror icke, att jag öfverdrifver, om jag
säger, att jag här såg 100,000 människor i rörelse denna
morgon.
Nere vid floden ser man en enda tät människomassa
utefter hela den långa, tempelkrönta stranden. Under stora
paraplyer sitta på kort afstånd från hvarandra braminpräster,
som öfvervaka badningen. De mottaga offer af de badande
och måla dem efter badet i pannan med de olika mystiska
märken, hvilka beteckna den särskilda dyrkan, de ägna åt
den ena eller andra gudomligheten. Det allmännaste är
Siva-märket, tvenne stora, parallella streck tvärs öfver pannan,
mellan hvilka ofta är anbragt ett rödt för gudinnan Kali,
Si vas gemål.
På en mängd bryggor, som äro utbyggda i floden, sitta
talrika braminer af hög kast och förrätta sina böner efter
badet; men den stora massan, män och kvinnor om
hvarandra, vistas nere vid själfva stranden och i vattnet. Med
stort intresse betraktade vi kvinnorna, som tycktes vara de,
som med största andakt och grundlighet utförde den heliga
badförrättningen. Iklädda en tunn, hvit florsdräkt, gingo
de ut i vattnet så långt, att endast hufvudet och bröstet
voro synliga, och spolade först flitigt öfver sig med sina
gula metallkärl; därpå doppade de flera gånger hufvudet
ned i det ohyggliga, bruna vattnet och började sedan en
mängd ceremonier. Med ena handen hopknipande näsan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
