Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den politiska afskildheten är ett betecknande drag för
Arabiens historia genom alla tider och rent af en följd af
de geografiska förhållandena. Mot de hinder, som den
ofantliga öknen utgjorde för vidare framträngande, voro till och
med forntidens väldigaste eröfrare vanmäktiga. Tätt förbi
öknens gränser marschera de väldiga härar, som Egyptens
faraoner förde mot norr eller som under de assyriska och
persiska kungarna trängde fram från öster ; men Arabien
blir alltid oberördt och reser sig som en ensamstående,
säker klippa mi dt i folkkampens bränningar. Forntidens
störste krigare, Alexander den store, bortrycktes af döden,
innan lian fick förverkliga sin stora tanke på ett tåg mot
Arabien, och till och med romarne vågade sig aldrig långt
fram öfver det odlade landets gränser. Medan rundt
omkring riken omstörtades och nya bildades, lefde
beduinstammarna, skyddade af naturen, sitt eget lif och kämpade sina
egna strider som öknens fria, aldrig underkufvade söner.
De mest betydande af de arabiska stammarna nu för
tiden äro, jämte Wahabiterna, hvilka dock mera böra
betraktas som ett religiöst parti än som en egentlig stam,
Banu Shemmar och Aneze. Den förra sönderfaller i två
stora underafdelningar : de östra, som uppehålla sig på
andra sidan Eufrat mellan Bagdad och Mosul, och de västra,
som behärska det egentliga Nedschd, trakten öster om Medina;
norr om dem bo Aneze.
Dessa stora stammar utgöra emellertid icke någon
politisk enhet, utan sönderfalla i en mängd mindre
underafdelningar, som mycket ofta stå i ett fientligt förhållande
inbördes. Till och med underafdelningar af de större
stammarna, som i särskild mening känna sig som en enhet, bo
icke samlade på ett ställe, i det större samlade läger än på
50 till 100 tält äro opraktiska; de dithörande hjordarna
skulle för större läger bli så ofantliga, att både uppsikten
och fördelningen på betesmarkerna skulle bli mycket
vanskliga. Förhållandet är i allmänhet det, att hvarje
stamafdel-ning har sitt område, som den har häfd på, sina bestämda
platser, dit den med vissa mellantider efter årstidernas
växling återvänder. Och de vandringar, som vid sådana
omflyttningar måste företagas, äro ingalunda obetydliga; så
tillryggalägger en stam, som under den ena hälften af året
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
