Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
par hvassa stenflisor eller skarpslipade musselskal, eller också
brännes det med glödande kol.
Hvad som först frapperade mig, då jag fick se en
austral vilde, voro de många ärr eller upphöjda åsar, hvilka
likt ett slags tatuering betäckte vissa delar af kroppen.
Såväl män som kvinnor voro utstyrda därmed, fastän männen
i ännu högre grad än kvinnorna. Dessa märken
åstadkommas därigenom, att lera och aska i fjollas stora, långa sår,
som med något hvasst föremål tillfogats kroppen,
hvar-igenom vid läkningen den upphöjda förhårdningen uppstår.
På armarna gå dessa åsar längs med armen, men på bröst
och skuldror tvärs öfver kroppen. Att döma af storleken
måste denna tatuering, om vi så kunna kalla den, förorsaka
svår smärta, men då den anses som prydnad och kanske
rangtecken, underkasta de sig gärna den smärtsamma
ope-ratiönen. Icke ens pannan skonas för dessa skönhetstecken,
och tre till fyra rynkor af detta slag bidraga icke till att
göra den bistra uppsynen mildare.
I sitt vilda tillstånd är australnegern, såväl mannen
som kvinnan, helt och hållet utan beklädnad, men 0111 de af
en händelse komma öfver några gamla trasor, taga de dem
ofta på sig, dock mera af nyfikenhet eller högmod än af
behof, ty de äro synbarligen besvärade af att bära kläder.
Australnegrerna hafva ett särskildt språk, män kan
nästan säga för hvarje stam, och dessa äro hvarandra så olika,
att den ena stammen ofta icke förstår den andra-, äfven 0111
de tillhöra trakter, som endast ligga några få mil skilda åt.
Jag kunde ej låta bli att le, när jag hörde mina bärare, som
jag skaffade mig efter hand, allt eftersom jag behöfde dem,
samtala på ett språk, som af kolonisterna kallades »de
svartes engelska», och som utgjorde en blandning af några få,
till ytterlighet förvridna engelska ord och delar af det språk,
som talades af de vildar, som förr uppehöllo sig i närheten
af Sydney.
Australnegrernas bostäder äro af enklaste beskaffenhet.
Några rottingartade slingerväxter böjas i half cirkelform och
fästas med sina båda ändar i marken. I dessa inflätas litet
palmblad eller några barkskifvor, och bostaden är färdig.
De kojor, som äro ämnade för blott en eller ett par nätter,
äro oftast byggda blott af palmblad, men om stammen tän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
