- Project Runeberg -  Geografiska skildringar för skolan och hemmet / Del 2. Asien och Australien /
150

(1895-1898) [MARC] Author: Isak Fehr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

till hvilken höra så ofantligt vidsträckta betesmarker.
Fåren vålla det största brycleriet. Transporten af ullen ned
till kusten är också dyr och kostar ofta mer än frakten
öfver hafvet till England. Och ändå gifver fårafveln en vinst
af bortåt 40 procent. Nötboskapen föres lefvande till
städerna för att slaktas. Mjölken begagnas nästan alldeles icke

i Queensland, hvarför också på en station, som kan äga 10
tusen djur, blott tre eller fyra kor mjölkas. Man lägger
nästan uteslutande vikt vid köttproduktion. Men hvartill
användes då denna stora massa kött? Största delen nyttjas
till föda i själfva Australien, där förbrukningen är ofantlig.
På senaste tiden har man äfven byggt fabriker, där köttet
genom frysningsmetoden prepareras för utförsel. Betydliga
mängder användas dessutom för beredning af talg.

Öfverallt i Australien, där det finns goda betesmarker,
upptages landet hastigt till bete för stora hjordar af
nötboskap och får. Först äta nötkreaturen upp det gröfsta gräset,
sedan släpper man fåren dit. Af stånden fäster man sig icke
vid. Det går kanske månader om för att hinna föra
kreatursbesättningen till den nya stationen, men ingen plats
ligger så aflägsen, att man drar sig för att grunda en station,
om betet är godt.

Den största svårighet, squattern har att kämpa med, är
naturligtvis de klimatiska förhållandena. Med stora
omkostnader måste han anlägga fördämningar, ty långvarig torka
kan alldeles ruinera honom.

Jag befann mig nu på ett af Australiens bästa
gräsområden, bevuxet på väldiga sträckor med ett slags gräs,
som på ett märkligt sätt är i stånd att motstå torkan utan
att förlora sin kraft. Omkring Minnie Downs funnos dock
äfven betydliga buskskogar, hvilka längre väster ut
förekomma mera sparsamt. De australiska buskskogarna i det
inre af landet gifva ett starkt intryck af ensamhet och
öf-Aergifvenhet med sina grå eller brungröna massor af styfva,
ofta skugglösa träd, hvilka som ett haf bölja fram öfver
slätterna och de låga höjderna. Det är icke som i andra
skogar lugnande att vandra omkring här, där allt är torrt,
hett och stilla. Att upptäcka något lif i denna trädbevuxna
öken faller sig svårt, blott sällan afbrytes enformigheten
genom åsynen af en fågel eller något annat lef vande väsen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:42:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/figeo/2/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free