- Project Runeberg -  Geografiska skildringar för skolan och hemmet / Del 3. Afrika /
47

(1895-1898) [MARC] Author: Isak Fehr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

på länge anlände till Mursuk. Han använde tiden till att
uppsöka den öster om Bornuvägen belägna klippöknen
Ti-besti, som dittills aldrig besökts af någon europé. Hunger och
törst, ansträngningar och hetta (ända till 50° C.) samt tibbus
roflystnad och misstrogenhet hotade ofta hans lif; till och
med i Mursuk förstod man att uppskatta hans mod, och
när han den 8 oktober återkom barfota, med benen
omlindade af trasor och klädd i en utsliten öfverrock, tillropade
honom stadens äldste: »Du skall länge lefva på jorden, ty
den, som Allah räddat ur sådana faror, åt honom har han
beskärt ett långt lif, och sedan du återvändt ur tibbus händer,
kan du med lugn tillförsikt vandra i alla land.»

Vintern 1869—70 måste han tillbringa i Mursuk, då
ingen karavan anlände. Att skrifva gick icke bra i en
lerhydda vid ofta blott 5° till 6° C. varmt och där fönstret
bestod af bomullstyg; ja, på julaftonen inträngde regnet
genom jordtaket i rummet och bädden samt blottade
fullständigt palmträbjälkarna, så att fara uppstod, att huset
skulle instörta. Slutligen i mars 1870 anlände en karavan,
som var på väg till Sudan, bestående af en beskickning
från ståthållaren i Tripolis. Nachtigal kände sig lycklig,
när han den 18 april på en ökenhäst och åtföljd af sin
vindhund, åter fick rida ut mot öknen.

Genom oaserna Gatron och Tedscherri kom man fram
till Meschrubrunnen, hvars omgifningar voro betäckta med
hvitnade människoben och kamelskeletter. Med rysning
varsnade resenären några barnlik till hälften öfvertäckta af
sand, hoptorkade till mumier, på hvilka ännu några
kattun-trasor hängde kvar. Det ser ut, som på denna sista station
af en lång, tröstlös, plågsam resa negerländernas stackars
barn i ett mycket stort antal funnit sin död. Den långa
resan från Sudan utan tillräcklig föda och med ringa
tillgång att släcka törsten, tanken på det för alltid
försvinnande hemlandet, fruktan för den okända framtiden, den
ändlösa marschen under slag, hunger, törst och döds trötthet
hade förlamat deras motståndskraft; tryter för dessa
stackare kraften att stå upp och vandra vidare, så lämnas de
helt enkelt, och långsamt utslockna lifsandarna under
solens, hungerns och törstens inflytande.

I månskensnätter, som till följd af markens starka ut-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:43:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/figeo/3/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free