Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svarta trupper med engelska officerare är här förlagd.
Dessutom finnas domstolar och öfriga civila myndigheter, allt
under den engelske guvernörens öfverinseende. Till följd af
klimatets stora ohälsosamhet föra dock de få hvita, som
finnas här, en tynande tillvaro. De engelska officerarna och
ämbetsmännen stanna vanligen ej ute mer än ett år i
sänder, hvarefter de fara hem till England och rekreera sig
under sex månaders tid, innan de återvända till Afrika.
Negrerna i dessa trakter härstamma till stor del från
frigifna slafvar, hvilka från Amerika emigrerat hit och nu
bilda ett samhälle, Liberia, efter europeiskt mönster — eller en
parodi däraf.
Kustlandets ursprungliga befolkning äro de ofvannämnda
»kruboys», hvilkas hemvist sträcker sig från Sierra Leone,
utefter kusten af Liberia, rundt Kap Palmas och till
gränsen mot Elfenbenskusten. Krumännen utgöra en
egendomlig, skarpt begränsad folkstam. De utmärka sig framför de
flesta andra afrikaner för sin benägenhet att arbeta hos de
hvita, och huru skulle utan deras hjälp ångbåtar och
faktorier utefter Afrikas väst- och sydvästkust kunna reda sig?
Nästan hvarje faktori (handelshus för bedrifvande af handel
med infödingarna) ända till Mossamedes söderut och hvarje
kustångare tager sina arbetare från Krukusten. Kruboys låta
sällan leja sig för längre tid än ett år och betalas vanligen
med 70 till 90 öre för dag, daglig ration af torr fisk, ris och
rom samt fri resa fram och åter. I stället för penningar
gifves vanligen deras värde i brännvin, krut, tyg, bössor o. dyl.
Efter tjänstetidens slut sändas de till sitt land igen, där de
föra ett gladt lif med sina i den hvite mannens tjänst vunna
skatter. Den civilisation, hvarmed de under sin vistelse
hos de hvita komma i beröring, halkar dem helt och hållet
förbi. De förakta att bära annan beklädnad än ett lätt
tygstycke kring midjan. Kruboys från Sierra Leone kläda sig
dock äfven med gamla, trasiga europeiska plagg. I det inre
af sitt eget land tåla de inga främlingar, och ve den hvite
man, som skulle våga intränga ditl
Kruboys äro ett starkt och kraftigt folk; man ser ibland
dem riktiga atleter. Såsom stammärke bära de alla en
blå tatuering midt i pannan från hårfästet till näsroten.
Tänderna fila de stundom spetsiga, ett bruk, som de hafva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
