Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
deras herrar mycket lätt att blifva ieta,’ hvilket de senare
gärna se, då hundkött utgör en af deras största läckerheter.
Getter och kor känna niamniam vanligen blott genom
hörsagor, någon gång få de sådana som byte på sina
plundrings-tåg mot sina östra grannar.
I deras språk finnes ingen egen benämning för fåret,
ej heller för åsnor, hästar och kameler, som för deras
föreställning mer höra till de sagolika djuren. I allmänhet äro
niamniam, ehuru de kunna mycket sorgfälligt tillreda några
rätter, ingalunda kräsmagade. Niamniamkökets bästa och
smakligaste anrättning är gröten af färskt majskorn, hvilket
rifves fint på kvarnstenen, renas från kliet och sedan
omsorgsfullt kokas i gryta. Köttföda gäller emellertid hos dem
som det högsta af allt jordiskt godt, och »kött, kött» är den
lösen, som skallar vid deras krigståg. Som nu rikedomen
på villebråd under vissa årstider och i vissa trakter är
utomordentligt stor, kan man lätt föreställa sig, hur omsorgen
om allt, som hör till jakten, helt behärskar deras dagliga,
på köttförvärf riktade diktan och traktan. Intet kan vara
mera betecknande för folkens lefnadssätt än uttrycken för
ätandet och födan i bongos och niamniams språk. Under
det att bongo, såsom ett folk af åkerbrukare, använda ordet
»monj» såväl för sorghum vulgäre, hvilket utgör deras
egentliga sädesslag, som också för föda i allmänhet och dessutom
använda det som verb för äta, låna niamniam detta uttryck
från ordet kött, »puschiö», hvilket äfven betyder villebråd;
födan heter hos dem »puschjé».
På det nedersta steget af djur- och växtlif glädes
forskaren åt den elementära enkelheten i alla förhållanden,
hvilken har fört oss till förstående af de tusenfaldigt
invecklade högre bildningarna. På samma sätt förhåller det
sig med folkkunskapen, och just därför gifver studiet af
folklifvet på det lägsta steget af mänsklig bildning åt den
resande en så hög njutning. Här först träder honom klart
och öppet för ögonen det evigt mänskliga, och ofta just på
ett annat sätt och icke där, som han väntat det.
Det af ålder välgrundade ryktet om kannibalism, som
alla folk, till hvilka kunskapen om niamniams tillvaro trängt,
knutit vid deras namn, är höj dt öfver allt tvifvel.
Visserligen finnes det här som öfverallt undantag från regeln;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
