Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dem. Sjuka och svaga lämnades efter att dö en förfärlig
död på vägen. Nästan hvarje dag passerade jag något lik,
som vanligen låg på själfva gångstigen, till hälften uppätet
af de glupska hyenorna. Utom hyenor finns det i dessa
trakter antiloper, bufflar och noshörningar, leoparder, några få
elefanter, ormar och skorpioner m. m. Det händer ofta, att
leoparderna öfverfalla och döda infödingar, som om aftonen
vågat sig utom byn att hämta vatten. Det hände t. o. m.
i en by, där jag rastade öfver en dag, att en leopard vid
middagstiden dödade ej mindre än två getter i byns utkant
omkr. 15 m från närmaste hus.
Resan genom Manjema var obehaglig genom det
oer-hördt tjocka och strida gräset, som stundom når en höjd
af 6 m och i medeltal är omkr. 2 m högt. Det skär ens
ansikte och händer samt hindrar den resande att njuta af
det härliga landskapet.
Vägen öfver Manjema förde till Mtova, som är
arabernas landningsplats på västra stranden af Tanganjika och
beläget något norr om den punkt, där sjön genom
Lukuga-floden tömmer sitt öfverflödiga vatten uti Kongofloden. En
massa infödingar bo i närheten, och där är ett stort
arabläger, i hvilket de från Manjema anländande karavanerna
invänta båtars ankomst från Ujiji. Där få också alla, som
hafva smittkoppor, ligga och dö eller tillfriskna. Jag vill ej
uppehålla mig vid de förskräckliga scener, som där mötte mig.
Efter ett dygns väntan kom engelska missionens
segelbåt öfver och fraktade mig till Kavala-ön, hvarifrån jag efter
ett ytterst angenämt vistande hos herrskapet Hore, fortsatte
till Ujiji. Seglingen tog ungefär 36 timmar.
Ujiji står ungefär på samma ståndpunkt, som då Stanley
var där. Jag träffade där två franska missionärer, som just
anländt från Sansibar. Araberna voro vänliga och
hjälpsamma, men det 10 dagar långa vistandet i Ujiji var ej
trefligt, emedan jag nästan hela tiden hade feber, och med
en liten återstod af denna började jag färden till Tabora
den 29 mars. Tippu-Tips kompanjon var min värd i Ujiji
och anskaffade en ny karavan åt mig samt gaf mig två
åsnor och för öfrigt allt, hvad jag behöfde, men ville ej
låta mig gå ensam därifrån med mina två bössor. Han
skulle just sända en större karavan med elfenben till kusten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
