Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sträckta halsar och hufvudena med spänd uppmärksamhet
riktade mot karavanen, som dock framskred så långsamt,
att jag var inom skotthåll, då de togo till flykten i
strykande traf. Jag reste mig då upp, affyrade mitt gevär, och
i nästa ögonblick låg ett af de ädla djuren, en ung ko, liflös
i det höga gräset. Jag slungade äfven det andra skottet
efter den flyende hjorden, men utan resultat. Efter en
stund kommo alla bärarna framrusande, svängande sina
knifvar och tillropande mig sitt tack. Giraffen fanns efter
något sökande i gräset, strupen afskars under arabernas
vanliga utrop: »Gud gifver oss detta goda». En ström af blod
sprutade öfver den vackra halsen, hvars kotor min kula
krossat. Snart hade vi hela karavanen omkring oss. Alla
voro som galna af ifver. De flådde och höggo och skuro.
Negrerna äro halfgalna, då de se kött.
Några dagar därefter anlände jag till Bagamoyo, fick
ännu en gång se Oceanen och badade i det salta vattnet
och for snart öfver till Sansibar.
Inom kort anlände den stora brittiska postångaren, som
förde mig till Ad en, där jag gick ombord på en ångare
från Bombay samt begaf mig hem via Suez-kanalen, Malta,
Lissabon och London.
Missionsanstalter vid Tanganjika och Njassa.
Man måste med största sympati följa de missionärers
verksamhet, hvilka ensamma eller två och två begifva sig
djupt in i Afrikas inre, där bygga sig en hydda midt i
vildmarken, hundratals mil från hvarje europeisk koloni, och
så småningom draga till sig skyddslingar från de
angränsande stammarne eller inköpa öfvergifna slafbarn och söka
göra dem till dugliga människor. Det är den sanna
missionen, som ledes af personer med hjärtat på rätta stället,
hvilka af uppriktig öfvertygelse troget arbeta i sin ofta svåra
och otacksamma kallelse. Här, djupt i det inre, ser man ej
dessa långa rader af väl och likformigt klädda svarta
skyddslingar dagligen promenera under de andliges ledning, liksom
i en europeisk pension! Här lefver man under i alla
afseen-den enkla och primitiva förhållanden, allt har missionären
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>