Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
följd af dåligt ledda arbeten och primitiva tekniska
hjälpmedel, och åtskilliga millioner gingo åt vid de första
försöken. Guldet ligger inbäddadt i ett slags
kiselkonglome-rat, kisel, lera och skiffer, på rätt stort djup och i gångar
från norr till söder. Sedan man anskaffat kraftiga maskiner
till det guldförande konglomeratets sönderkrossande samt
infört de bästa vetenskapligt-praktiska metoder för guldets
framställning, steg produktionen så ofantligt, att Transvaal
år 1894 var det tredje »guldlandet» i världen.
Staden Johannesburg har växt upp ur »Terreiras läger» ;
den ligger omkr. 5 mil söder om republikens hufvudstad
Pretoria samt 130 mil nordost från Kap. Ar 1885 fanns
här ej en byggnad; tio år senare räknade Johannesburg
inemot 100 t. invånare. Staden, som öfverflyglat både
Kapstaden och Durban, är numera Sydafrikas förnämsta
stad; man profeterar, att den före århundradets slut skall
hafva 200 t. invånare, därest ej guldgräfvarne lockas norrut
till ännu rikare guldfyndigheter i Mashona och
Matabele-landet. Sitt namn har »guldstaden», som den också kallas,
af holländske ingeniören Johannes Rissick, hvilken utkastade
planen. Johannesburg har snörräta, hvarandra rätvinkligt
korsande gator, stora boulevarder, skuggiga promenader och
väldiga öppna platser, t. ex. torget i stadens medelpunkt.
Byggnadsmaterialet är nästan uteslutande röd t tegel. Och
hvilken hvirflande trafik på stadens gator! Man har liknat
dem vid Broadway i Newyork och State Street i Chicago. Allt
är i feberaktig rörelse, omnibusar och ångspårvagnar ära
proppfulla, ryttare spränga fram genom folkmassorna; endast
oxvagnarna hafva sin gilla, trygga gång såsom en lefvande
bild af det gamla Transvaal bredvid det nya.
Hälften af Johannesburgs invånare är engelsmän,
där-näst komma tyskarna med ett tiotusental, vidare finnes en
stor mängd ryska judar och slutligen ett par tusen
skandinaver. Johannesburg är alltså till största delen bebodt af
»uitlanders» (uti än din gar), hvilka hafva gjort staden till det
den är och genom sina skatter förse den med penningar.
Att alla dessa människor icke äro nöjda med att vara utan allt
politiskt inflytande är begripligt, och innan detta
missförhållande upphör, blir det icke lugnt i den Sydafrikanska republiken.
Det var dessa missförhållanden — boernas öfvergrepp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
