- Project Runeberg -  Geografiska skildringar för skolan och hemmet / Del 4. Amerika /
66

(1895-1898) [MARC] Author: Isak Fehr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

blir gräset högt och frodigt, men ju högre och torrare
prärien är, dess finare blir gräset och flätar då ihop sig i täta
massor. Detta gräs ntgöres hufvudsakligen af arter af
släk-terna Sesleria, Bouteloua och Festuca, hvilka i dessa
vatten-fattiga trakter äro af stor vikt därigenom, att de äfven under
vintern och den hetare årstiden bibehålla en stor del af sitt
näringsvärde. Bland dessa må särskildt framhållas
»buffelgräset», som uppnår en höjd af omkring 10 cm och som
tillsammans med en klöfverart utgjorde den amerikanska
buffelns förnämsta föda. Korgblomstriga och ärtväxter äro
också rikt företrädda i präriernas flora, och bland de förra
uppträda solrosor och astrar i stor mängd.

Stäppernas flora utmärkes äfven af många ärtväxter
och syngenesister, särskildt en mängd artemisia-arter, af
hvilka senare en buskartad malört uppträder i sådana
massor, att hela landskapet däraf får en prägel af enformighet
och på samma gång en egendomlig färgton, stötande i grått
och brunt, och dessutom chenopodiacéer . Hela detta område
bildar en i botaniskt afseende väl begränsad provins,
»arte-misiernas och chenopodiacéernas rike».

Prärierna skola snart försvinna, ty de äga den
utmärk-taste åkerjord. Solhettan gifver dem deras torra, förbrända
utseende, men de undre jordlagren hållas fuktiga af
vattenmassor, som oupphörligt strömma ned från Klippbergen och
leta sig väg under präriernas gräsmatta. Nu måste plogen
göra sitt verk. Bössan har uppfyllt sin skyldighet, ty
indianer och vargar hafva nästan försvunnit.

Vår resa 1876 hade ej uteslutande nöjet till mål; väl
ville vi jaga bison och prärihöns, men det låg oss mera om
hjärtat att lära känna ett land, på hvars utomordentliga
bördighet man öfver allt ser sådana beundransvärda prof.
I det härligaste väder afreste vi från Topeka i Kansas, och
redan strax utanför staden kommo vi in i det bäst odlade
landskap, man kan få se. Hela landet på en sträcka af nära
50 mil väster ut, som en gång var en »böljande grässlätt»,
kunde man nu med allt skäl kalla ett »böljande paradis».
De vackra höjdsträckningarna, som sakta slutta ned mot
talrika floder och bäckar, äro besådda med majs och andra
sädesslag, hvilka omväxla med fruktträdgårdar och små
skogsdungar. Flodernas vatten är icke grumligt och gulaktigt,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:43:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/figeo/4/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free