Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
föga angenämt, eller ock fortsätta till C olor ado fl o den, som
var ungefär en dagsresa aflägsen, med utsikt att få
företaga det farliga nedstigandet i dess cañón delvis i nattens
mörker, ty förrän floden i canons botten nåddes, fanns
intet vatten. Vi valde den senare utvägen. Skyndsamhet
var af nöden och vi bröto genast upp. Vi hade kommit
högt upp bland bergen och öfverskridit den nedra gränsen
för de stora barrträdens region. Det kändes välgörande
efter flera veckors färd genom ökenartade trakter att åter
höra barrskogens sus öfver sitt hufvud. Men ridten genom
skogen varar ej länge. Plötsligt vid en krökning af stigen
öppnar sig för våra blickar ett storartadt panorama. Vi
stå vid cañons rand, och så långt ögat når, synes intet
annat än brant efter brant terrassformigt höjande sig på
båda sidor af en smal silfverstrimma djupt under oss. Släta
klippväggar af mörk sandsten, mer än tusen meter höga,
nedanför dessa väldiga stenrös. Här och där ett
klipput-språng lösryckt från bergväggen och danadt till en jättelik
pelare.
Den glesa busk- och örtvegetationen, som klängt sig
fast här och där i bergsskrefvorna och bland de lösa
klippblocken, förmår ej gifva någon omväxling åt landskapet och
bilda ett af brott mot den blodröda sandstenen. Röda
klippväggar och blå himmel, se där de enda färgerna i detta
egendomliga landskap, som bär en prägel på samma gång
af dyster ödslighet och imponerande majestät.
Vi sitta af och nedstigandet börjar. Det går först i
sicksack utför en lång brant backe, där klipporna rasat och
tillåtit anläggningen af en väg. Vi sänka oss hastigt och
äro snart 450 m nedanför platån. Jag börjar redan tro,
att vår vägvisare öfverdrifvit svårigheterna vid nedstigandet,
men då stänges vägen plötsligt af ett bråddjup. Vi måste
vika af till vänster, och nu går det i stället uppför. Vi
förlora på detta sätt minst 150 m af de 450 vi
tillrygga-lagt nedåt. Därefter går det åter nedåt, så än uppåt, än
nedåt 10 km i sträck, hvarunder vi kringgå en vid,
half-cirkelformig brant. Under hela denna ytterst
ansträngande vandring ha vi ej kommit en meter längre nedåt, och
Colorado syntes alltjämt som ett smalt silfverglittrande
band. Det börjar redan skymma. Vår 65-årige vägvisare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
