- Project Runeberg -  Geografiska skildringar för skolan och hemmet / Del 4. Amerika /
160

(1895-1898) [MARC] Author: Isak Fehr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nerna ej häfda den ställning, som tillkommer dem som den
härskande nationen. Nästan all handel har småningom
glidit öfver i utländingarnes händer, isynnerhet göra
engelsmän och portugiser sig gällande, men tyskarne äro ock med,
här som nästan öfverallt. Ett par svenskar ha begynnt en
inbringande handel med furuplankor, som betinga högt pris,
emedan de äro oemottagliga för myrornas förstörelseförsök;
i hamnen lågo tre norska barkskepp.

Den första april inskeppade jag mig på en flodångare,
som skulle föra mig uppför floden. Det var mörkt, då jag
kom om bord. Vi hade hvar och en sin lilla hytt, men
att tillbringa natten i den, kunde icke vara tal om; den
var alltför kväfvande het. Hängkojen är den enda säng,
som är sval nog för att tillbringa natten i. Helst bör man
hänga upp den i fören; så är det åtminstone någon
möjlighet att få en svalkande fläkt under loppet af natten.

Det var en äkta tropisk natt: månen och stjärnorna
strålade med en glans, som man icke får se i våra
nordliga trakter, och luften var tryckande kvalmig. Jag satt
väl en timmes tid och såg fartygets bog glida genom vattnet,
de mörka konturerna af öarna, som vi passerade, och
månens blanka silfverskifva. Så kraflade jag upp i hängkojen
under moskitnätet och somnade så tungt, att jag ej märkte
de blodsugande insekter, som hade lyckats komma in under
nätet.

Under ekvatorn är dagen precis 12 timmar lång. KL
6 går solen upp, kl. 6 går den ned. Det är icke som hos
oss en lång öfvergång mellan dag och natt. När solen går
ned, är det strax mörkt; det tager icke fem minuter från
ljus dag till svart natt. Då jag om morgonen vaknade,
var allt ljust och strålande; däcket var vatt af den starka
daggen. De första dagarne om bord på flodångaren voro
verkligen intressanta. Sittande i min resstol med kikaren
om halsen, anteckningsbok och karta i knäet betraktade
jag timvis den förunderliga landskapsbilden längs med
flodens brädd. Öfverallt urskogar. Fastlandets, öarnas,
landtungornas stränder, allt är betäckt med urskogar.
Trakten är flack, inga berg eller höjder, inga fält afbryta
enformigheten. Samma mörka skog skjuter upp öfverallt som
en mur. När ångbåten håller sig midt på floden, ser man

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:43:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/figeo/4/0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free