Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
belägna på ömse sidor om det vestra gebitets NV-liga skif-
fersträckning, och af hvilka den sistnämnda äfven i petro-
grafiskt hänseende ansluter sig till den östra granitterrän-
gen mellan Pielis—Nurmis—Maanselkä genom den ständiga
omvexlingen af skiffriga, korniga, porfyrartade, felsitartade,
syenitartade partier. Utom dessa terränger af större ut-
sträckning förekommer äfven vid Helsingfors och Borgå, i
Janakkala socken m. fl. orter inom det sydvestra gebitet en-
skilda smärre terränger med NV-lig skiffringsriktning hos
gneisgraniten.
Stockgranit (normal granit, yngre granit, porfyrgranit,
granitporfyr, syenitgranit). Lagergraniten, isynnerhet den
till skifferformationen hörande, blir stundom porfyrartad, och
synes sålunda på sina ställen öfvergå i stockgranit. Att
dock denna sednare verkligen till en del utgör en, åtmin-
stone från den laurentiska lagergraniten skild bildning, visar
sig t. ex. vid Örnshamn vid Borgå, der man finner gneis-
granit med finkornig struktur och med NV-lig skiffringsrikt-
ning upplyftad af grofkornig rapakiviartad stockgranit, från
hvilken den är tydligt och skarpt skild. Denna t. e. d. horn-
blendehaltiga rapakivigranit fortsättes härifrån långsmed ve-
stra stranden af Borgå viken likasom midtemot på östra si-
dan, och visar sig ställvis vara förklyftad i 1 fots mägtiga
stycken med klyftytorna gående i N 209 O med 459 lutn.
mot V, i nära öfverensstämmelse med gneisgranit-gränsen.
Då sålunda den förras förklyftning, men icke den sednares
skiffring är conform med denna gräns, måste man anse den
förra vara yngre eller beroende af den sednare, icke tvärtom.
Stockgraniten är f. ö. mera tydligt och regelbundet förklyf-
tad än lagergraniten, så t. ex. vid Lovisa i tvenne normalt
mot hvarandra gående riktningar: N 709 O och N 209 V med
709 lutning mot SSO och VSV, hvartill kommer en horizon-
tel eller flackt lutande afsöndring. Några verst vester om
Säfträsk visar sig samma vertikala och horizontela förklyft-
ning, t. f. hvaraf den lodräta bergväggen är fördelad i qva-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
