Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
95
blott lokal betydelse, af jemförelsevis mindre vigt, så framt
man icke häri vill se ett bevis på åsarnas beroende af ter-
rängförhållandena, åtminstone under den sednare perioden
af istiden. Af större betydelse är deremot en annan fråga,
som äfvenledes förut blifvit berörd (17 b, p. 294), men som
här förtjenar att något närmare skärskådas, nämligen om
de i åsarna uppträdande lerornas bildning.
Min åsigt gick närmast ut på att söka förklara orsa-
ken till den olikhet, som förefinnes mellan den betydliga
åsen vid Lahtis och den eller de jemförelsevis högst obetyd-
liga åsbildningarna vid Anianpelto såväl hvad den yttre kon-
figurationen beträffar som ock de inre lagringsförhållandena
(se 14, p. 349), och denna kunde jag icke finna vara annan
än den, att ismassan vid den sednares bildning var mindre
betydlig, i det den då redan hade dragit sig tillbaka norrut
och delat sig i glacierartade partier, samt att i samman-
hang dermed äfvenledes vattenmassan vid Anianpelto-åsens
bildning var mindre betydlig än den vid Lahtis-åsen. Då
nu den sednare företer en betydlig skilnad mellan sin nord-
liga och sydliga sida, i det att den förra är brant, den sed-
nare långsluttande, samt den förra icke företer de aflagrin-
gar af mosand, som vid den härstädes företagna genomgräf-
ningen visade sig invid den södra sidan af den sednare, så
synes mig detta tydligen utvisa, att ett större inflytande af
vattnet gjort sig gällande på den södra sidan än på den
norra. Då nu vidare denna ås (Salpausselkä) enligt den af
A. W. Gyldén utgifna höjdkartan stiger till en höjd af 400’—
500’, och då 500" utgör den största höjd, hvartill vattnet
stigit i Skandinavien, om man nämligen håller sig till den af
skalgrusbäddarne antydda, och det således är föga troligt, ’
att denna höjd skulle blifvit öfverskriden i södra Finland,
utan snarare måste antagas vara mindre”), alldenstund höj-
”) Enligt Kropotkin skulle vattnets höjd i södra Finland under is-
tiden icke hafva varit högre än 100’-—150’ (se Barbot de Marny, Die
Fortschritte der geol. Beschreibung Russlands in den Jahren 1873 u. 1874).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
