Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25
de eller förpantade till privata personer, mest af adeln,
tillfölje hvaraf mer än hälften af Finlands inkomster i
räkenskaperna årligen måste afkortas. Ifrån ofvanupptagne summor
utgjorde afkortningen i
Åbo och Björneborgs län ... 214,676 d. s.
Nylands och Tavastehus län . . 91,678 d. s.
Wiborgs och Nyslotts län . . . 123,438 d. s.
Österbottens län........ 80,000 d. s.
Åland ............. 5,655 d. s.
Hela afkortningen steg således till 515,447 d. s., eller till mer
än hälften af landets inkomster, och deraf utgjorde
afkortningen för förläningar omkr. 325,000 d. s. Den öfriga
afkortningen innefattade anslag till lagmän och tiäradshöfdingar,
e-medan deras ordinarie räntor voro bortskänkta; frihetsår åt
nyss upptagne hemman, ödesgods m. m. ’)
Drottning Kristinas regering var i allmänhet den svenska
aristokratins gyllene tidsålder. Utmärkta statsmän, hjeltar och
härförare fyllde då dess leder och det anseende dessa
förskaffade sin samhällsklass bidrog måhända mer än något annat
till adelns öfvervigt öfver de ofrälse stånden, en öfvervigt som
1634 års regeringsform grundlade och gref- och
friherreskapens inrättande befästade. Att aristokratins öfverhandtagande
makt var förenad med de största vådor för det allmänna, i
det den undergräfde både thronens och folkets rättigheter, kan
ingen förneka. Att Finland åter mera än Sverige led under
detta adelsvälde, torde vara lika obestridligt; ty utom det att
förläningarna här proportionsvis voro större och flere, kunde
vårt folk icke ens trösta sig dermed att deras med svett och
möda erlagda afgifter skulle stanna inom landet och sålunda
ändock i någon mån komma detsamma tillgodo; utan dessa
afgifter fördes öfver hafvet till Stockholm, eller annorstädes,
der den finska aristokratin efter denna tid föredrog att uppe-
’) Kexholms län, som icke ingick i Finlands stat, lemnade 1656
i inkomster 72,257 d. s., hvaraf ordinarie räntan 55,146;
skjutsfärds-penningarna 12,375 o. s. v. Afkortningen till förläningar m. m. steg
der s. å. till 60,392 d. s. Sen. Ark. Ingermanlands och Kexholms
landsbok pro anno 1656.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
