Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35
mellan 15 och 60 år excerserades två gånger om året vid
vinter- och sommarmarknaden.. Hvarje krigsduglig man
kallades "kruunun joutsi" och var skyldig att alltid hafva sina
vapen i beredskap, hvilka voro en stålbåge, en handbåge, -ett
par skidor och ett spjut. Den sålunda beväpnade styrkan
torde hafva uppgått till 600 man. Till landets försvar ville
Brahe äfven använda Zigenare, af hvilka han förmåde en skara
af 130 personer att nedsätta sig på ödeshemman i Pielis, emot
vilkor att männerne skulle deltaga i den öfriga allmogens
militäriska öfningar. *)
I allmänhet hade svenska rikets krigsmakt icke
undergått någon ombildning sedan Gustaf II Adolfs tider.
Fotfolket indelades i större och mindre regementen, af hvilka ett
af de förra motsvarade tre af de sednare. Ett mindre
regemente åter bestod af 8 eller 9 kompanier, hvart och ett på
150 man. Till deras underhåll voro militiehemman anslagne.
Under Gustaf Adolfs regering uppsatte Finland tre större
regementen fotfolk, utgörande 10,800 man, samt 3,000
ryttare. a) Härtill kom ännu värfvadt manskap, adelns rusttjenst,
artilleri m. m., hvarföre Finland då ensamt uppställde en
tredjedel af konungarikets (d. v. s. Sveriges och Finlands, men
icke de öfriga transmarinska besittningarnas) infanteri och
ungefär a/s af dess kavalleri. Under den följande krigstiden blef
denna styrka förökad. Så beräknades i slutet af år 1635
konungarikets inhemska krigsmakt till 39,033 man, hvaraf 23,649
voro Svenskar och 15,384 Finnar. I dessa siffror ingå icke
artilleriet (2,000 man) och sjöfolket (3,000), i hvilkas
uppsättande Finland äfven deltog. Då arméen under krigets
fortgång allt mera ökades (år 1644 utgjorde den 54,000 man),
steg äfven den finska härens numerär i samma proportion. 3)
Wexionius påstod att Finland omkring 1650 "efter de
säkraste och pålitligaste beräkningar" hade i tjenstbart skick öfver
’) Åbo Tidn. 1777 pagg. 133, 138.
ä) Cronholm. Sv. ffist. etc. IV. p. 627, 647.
3) Odhner: Sveriges inre Historia under Christinas förmyndare,
p. 202, 203.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
