Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
sjelfva rättvisan kräfver att slika våldsamma och öfverdådiga
akter må androm till sky och varnagel exemplariter
afskaffade varda". Mindre besvär skulle landshöfdingarne undersöka
och laga så att enhvar finge rätt. *)
Många förhållanden påkallade en ny riksdag. Den
beständigt tilltagande bristen i financerna gjorde en reduktion af
kronans bortgifna räntor nödvändig. Kristina sjelf hade insett
detta och dertill formligen gifvit Karl Gustaf sitt samtycke.2)
Ingendera ville dock se förslaget framlagdt på
kröningsriksdagen, och derföre gäckades vid detta tillfälle många
förhoppningar. Karl Gustafs mening var dock ingalunda att länge
uppskjuta frågan, ehuru de storartade krigsplanerna snart nog
satte den i andra rummet. Redan den 20 December 1654
utfärdade han kallelsebref till ständerna att den 26 Februari 1655
infinna sig i Stockholm. Sedan krigsfrågan och
bevillningar-na voro afgjorda uppstodo de hetaste debatterna angående
kronogodsens indragning. Professor Cygnæus har anmärkt
såsom ett i våra häfder minnesvärdt faktum, att de
ifrigaste förfäktarne af reduktionen just voro ifrån Finland. 3)
Äfven 1655 års riksdag besannar detta; ty ibland dem, som här
för denna sak voro verksammast, framstå Herman och Erik
Fleming, Bengt och Krister Horn, Lorentz Creutz m. fl. I
öfrigt blir det för vidlyftigt att redogöra för denna riksdags
förhandlingar. Yi anmärka endast att partisinnet icke heller
nu var overksamt att försöka nedsvärta de män, hvilka hade
mod att bryta med ståndsintressena för att befordra det
allmänna bästa. 4) Riksdagsbeslutet, dateradt den 25 Juni 1655,
innehöll ständernas samtycke till kriget. Till detsammas
kraftiga förande beviljade ridderskapet och adeln, krigsbefälet och
’) Dersammast. fol. 870, 975—977,1700, 1924 m. fi. och år 1655:
761, 1646 m. m.
2) Carlson. Sv. Hist. I. p. 23.
3) Inbjudningsskrift till Professorerne Forsmans och Ahlqvists
installation. H:fors 1863 p. 80.
4) Exempel härpå är det sätt, hvarpå landtmarskalken Erik
Fleming blifvit behandlad i Fryxells Berättelser ur Sv. Hist. Del. XI.,
p. 89, 90, för hvilken framställning Rosenhanes dagbok legat till grund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
