Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
ut hade sitt eget presterskap att försörja. ’) Huruvida detta
var en lämplig omvändelsemethod må lemnas derhän. Bättre
voro onekligen försöken att genom utgifna kateeheser och
andra skrifter verka för folkets upplysning och omvändelse.
Biskopen i Wiborg uppmanades att med lämpa och öfvertalning
bringa de ryska presterna att för sina åhörare predika Guds
ord på finska, eamt förmå de grekiska trosbekännarne att hvar
annan gång åhöra gudstjensten i de lutherska kyrkorna,
likväl "väl aktandes, att vår kristeliga religions förvidgelse
härigenom något tvång icke snarare turberar, än som befordrar
och förbättrar." De, grekiska prester, hvilka genom
"benefi-cia" kunde öfvertalas att sjelfva lära sig Luthers katheches och
deri undervisa sina åhörare, tillförsäkrades utaf kronan ett
årligt underhåll af 4, 6 eller 8 tunnor spannmål, "eftersom
personen är till". Regeringen var äfven betänkt uppå att inrätta
i Wiborg ett internat för 6 eller 8 grekiska gossar, "som der
kunna hållas till bokliga konster och sedan, när de varda
duglige hos Hennes Kongl. Majestäts ryske undersåtare, uti
pre-dikoembetet blifva brukade." 2) Alla dessa åtgärder buro dock
ringa frukter 3); ty de grekiska finnarna vidblefvo ihärdigt sin
tro och anförde tata klagomål att man ville tvinga dem
derifrån. Var det åter någon rysk prest som hörsammade
regeringens uppmaning och allvarligen vinnlade sig om att
bibringa sina åhörare religionsundervisning och bildning, blef han
utsatt för förföljelser såväl af det vidskepliga folket, som af
sjelfva embetsmännerna på orten. De lidanden den ryska
prosten öfver Kexholms norra län Jochim Terentioff, pastor i
Kurk-kijoki grekiska församling, undergick — emedan han ådragit
sig allmogens hat "derföre att han ville lara dem den rätta
tron och den finska katechesen, som är tryckt på ryska, den
’) Tengström. Handl. till uppl. i Finl. Kyrkohist. V. p. 113.
2) Kungl. M:ts resolution och förklaring på Biskopen i Wiborg
Petter Bjuggs inlagde punkter, den 4 Juli 1644, bland consistoriernas
skrifvelser i Kungl. Sv. Riksarkivet.
3) Tantorum autem conutuum et sumtuum vix ullus fuit
fruetus", yttrar Gezelius d. y. i sin 1684 författade Beskrifning öfver
Ingermanland. Tengstr. Handl. IV p. 81.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
