Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
65
betsmannaförtryck och bondeplågeri m. m. hade numera snart
sagdt blifvit en häfdvunnen sed i dessa nejder; och för att i
ett nu kunna rengöra ett slikt Augias stall erfordrades i
sanning mer än menskliga ^krafter. Sjelf skildrar Horn 1655
provinsernas tillstånd sålunda: "fästningarna Nöteborg, Kexholm,
Ivangorod, Narva äro förfallna. Mången man som bor på
landet, har bättre portar för sina gårdar än jag har funnit här för
kronans fästningar. I Sverige har man presenterat stora
plantor och desseiner på papperet, men intet är verkstäldt.
Soldaterna gå barfota och nakna: de ha på nio månader icke
fått mera än en månads sold. I staten är en brist af 36,000
d. s. In summa här ligger allt öfver ända; så äro ock de
andlige mot de verldslige och sig emellan oense, lag och rätt
helt och hållet bortglömd, så det med skäl kan kallas
confu-sum chaos. Största orsaken till detta är att landshöfdingen mera
sett pä de stora herrars onåd, hvilkom hela detta landet inom ett
års tid var tilldelt, än kronans billiga intresse. — Om detta icke
förändras, lärer innan kort detta landet vara helt omvändt af
dessa betjenter och amtman, som nu hafva dispositionen af
allt." ’) Denna skildring ådagalägger tydligt att det var Horns
allvar att införa ett lagbundet och ordnadt tillstånd i sitt
generalguvernement. Kort efter sin ankomst sammankallade han
adeln oeh landssåtarne till möten, der nya gärder, föranledda
af regentombytet och krigsrustningarna, utskrefvos. Med
anledning af de klagomål, som vid detta tillfälle förekommo
öfver oskicket vid rättegångarna, hoppades adeln kunna få bort
tingsnämnden och ersätta densamma genom tvenne adliga
assessorer, som skulle blifva domaren till ett slags biträden.
Adelns försök att sålunda fråntaga bondeståndet i dessa
länder det sista skenet af sjelfstyrelse, möttes dock af ett
bestämdt afslag utaf konungen, som förklarade att ban ville det
"justitien i den landsändan efter svenska rätter och sedvanor
och icke efter den Lifläudska skall blifva administrerad". a)
Snart nog fingo också de adliga junkrarne lära sig inse att
’) Carlson. Sv. Hist. I. p. 192, 193.
’) Riksrcgistr. år 1655 fol. 71 följ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
