Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
67
nyttiga handtverkare att bosätta sig i Kexholm o. m. d. *)
Å andra sidan försvårades doek alla äfven de nödvändigaste
företag som Horn ville utföra genom bristen på medel. Ifrån
regeringen var icke att påräkna något penningeuuderstöd;
tvertom fordrade denna nästan årligen nya gärder, hvilkas
betalande kändes för det fattiga folket nog tungt. Karl X ville
äfven att Kexholms län skulle i likhet med Finland oeh
Ingermanland betala de så kallade qvarntulls- eller
mantalspengarna, ifrån hvilkas erläggande det hittills varit förskonadt;
och då Horn yttrade sin farhåga att allmogen i händelse
skatten utkräfdes skulle fly öfver gränsen, svarade kungen (d. 28
Febr. 1655) att skatten var ganska liten och hälften mindre
än uti Sverige, samt att förhållandena dessutom i Ryssland nu
voro sådana, att folket snarare derifrån torde bege sig till
Kexholms län, än tvertom, — hvarföre något skäl till
eftergift icke fanns. Emellertid kom afgiften dock icke att
uppbäras — af hvad orsak, är obekant. Säkert är åtminstone
att Kexholms län under hela svenska tiden varit befriadt
derifrån. Denna frihet uppvägdes dock af många andra extra
pålagor, hvilka likväl icke voro tillräckliga att bringa de
förstörda finanserna på en redigare fot, än mindre förmådde
lemna något öfverskott till fästningarnas reparation och
soldaternas underhåll. Till råga på olyckan hade Horn fått till sin
närmaste chef riksskattmästaren Magnus Gabriel De la Gardie,
som förde öfverbefälet i Liffland, och hvilken väl visade sig
hjelpsam uti att lemna långa och utförliga råd och förslag på
papperet, men när det gällde handling vanligen blef villrådig
och overksam. Med förfallna och förstörda fästningar,
hungrande och odisciplinerade soldater, ett utarmadt folk oeh
spolierade kassor, samt utan understöd ifrån regeringen eller sina
förmän, var Horns belägenhet sannerligen icke den bästa. Då
inga påminnelser hjelpte, skref han slutligen i November 1655
ifrån Narva till riksråden i Stockholm och utmålade i lifliga
’) Kungen till Horn d. 19 Juni 1655 angående en viss
Radema-ker, som infört till Kexholm "ett godt antal af åtskillige nyttige
handtverkare". Riksregistr. fol. 1270. Måhända samme man, som
sedermera bosatte sig i Eskilstuna? Se Carlson 1. c. I. 259.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
