Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
69
nar.4) Ett sådant erbjöd sig också, då kosackerna i Lilla
Ryssland, som gjort uppror emot Polen, begärde zarens bistånd. Vi
förbigå de eländiga förevändningar Alexej sökte till sitt
fredsbrott, a) och anmärka endast att han genast skulle kunnat
finna en tillräcklig och mera berättigad anledning dertill i det
religionsförtryck Polackarne utöfvade mot hans trosförvandter
i Ukraine. Huruvida Alexejs uppträdande i sistnämnde land,
såsom Ustrinlow anser,3) kan likställas med Gustaf II Adolfs
troskamp i Tyskland, lemna vi dock derhän. Nog af, med
en här af 200,000 man, fördelad i fyra korpser, inryckte Alexej
i Polen och eröfrade inom mindre än ett halft år Smolensk,
Mohilew, Polozk, Witebsk m. fi. orter, samt ödelade det
kringliggande landet.
Med Sverige visade han sig i början angelägen om att
bibehålla fred och grannsämja. På hans begäran lemnade
Kristina honom 4,000 musköter, för ett pris af 1 u/tJ riksdaler
eller 96 kopek stycket, men ville i öfrigt icke blanda sig i
det polska kriget, hvarföre hon också på ett höfligt men kallt
sätt besvarade zarens omständliga skrifvelse, deri han
redogjorde för de orsaker s-om nödgat honom att gripa till vapen.
Emellertid steg Alexejs mod med framgångarna i kriget. Han
intog genast de eröfrade provinsernas och städernas namn i
sin titel, samt fordrade att också fremmande makter utan
vidare skulle i sina skrifvelser till honom observera såväl detta,
som det specielt mot Sverige och Polen gjorda tillägget af
fäders och förfäders efterträdare m. m. Att af Karl X vänta
en sådan eftergift var knappast tänkbart. Karl hade dock å
sin sida ingen lust att inlåta sig i ett krig med Ryssland,
hvaraf han i lyckligaste fall icke ansåg sig kunna vinna annan
fördel än några morasiga och glest bebodda landsträckor; utan
befallte derföre sina befälhafvare på gränsen undskylla sig, då
’) Ustrialow. Die Geschichte Russlands. Stuttgart und
Tübin-gen 1840. I. p. 368.
2) "Cetait le loup accusant 1’agneau de troubler son breuvage".
Histoire philosophique et politique de Russie, par Esneaux et
Chenne-chot. Paris 1830. Tom 3, p. 412.
3) 1. c. pag. 379.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
