Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
kriget. I början var han allvarsamt betänkt uppå att
öfvergifva Polen och i egen person draga i fält mot zaren; men
fruktan att då förlora den preussiska kuststräckan, som var af
sådan vigt för hans framtida, planer, afhöll honom derifrån.
Han lät derföre sin svåger grefve Magnus Gabriel De la
Gardie fortfarande föra öfverbefälet i Östersjöprovinserna och
understödde honom så godt han kunde med några mindre
truppafdelningar. De la Gardie var dock, i motsats till sin fader,
alls icke skapad till fältherre, och aldraminst på en, så
besvärlig post som denna. Hastig att uppkasta luftiga planer^, men
villrådig och obeslutsam när det gällde att handla, blèf han
lätt vid hvarje motgång rådlös och modstulen. Hans bref
utgöra en fortsatt kedja af klagovisor öfver alla de svårigheter
han hade att bekämpa, och uttröttade slutligen den kunglige
svågerns tålamod. När De la Gardie under inflytelsen af sitt
öedstämda och dåligu lynne dertill vågade yttra att konungen
borde lemna sina polska eröfringar och skynda Lifland till
hjelp, bekom han till svar ord och inga visor. "Vi märke
med största förundran —• skref Karl X — att I fördriste Eder
att jugera öfver våra actioner, såsom gåfvo vi Lifland till spillo
för några ovissa conqveter. Vi kunne ej här släppa allt
handlöst derföre att Moscoviten anfallit, utan måste det ena göra
och det andra icke låta. Om 1 och andre som i förra tiden
haft att säga öfver riksens medel, hade hulpit afvärja och icke
befordrat deras förspillande, så hade Vi i detta oförmodliga fallet
haft bättre grund att gå på." Det var i sanning skarpa och för
den mäktige aristokratens öron föga välklingande ord, men
som uttryckte Karl Gustafs innersta tanke om reduktionen.
Dela Gardie förständigades i andra bref att undvika sina
"vanliga lamentationer" och hellre "puré och simpliciter"
underrätta kungen om förhållandet. Dessutom fick han skrapor,
emedan han icke satt sina bref uti sifferskrift, utan blottställt
dem för möjligheten att läsas af fienden. *)
Krigsoperationerna emot Ryssarne betraktade Karl X i
allmänhet också endast såsom mer eller mindre vigtiga bihang
’) Riksregistr. fol. 1030, 2162 m. fl. och Carlson 1. c. p. 198 följ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
