Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
99
Ifrån dessa diplomatiska förhandlingar återvända vi nu
till krigshändelserna på finska gränsen. Af dessa stodo de
strider, som Kajana läns innevånare högt uppe i norden
utkämpade mot sina ryska grannar, utan något direkt
sammanhang med de öfriga. Under sommaren 1656 inryckte
Ryssarne i landet, men ledo tre nederlag, som tillsammans kostade
dem 1,100 man och två fanor. *) Följande året gjorde
Ryssarne åter ett infall men blefvo af de samlade bönderna
slagna med en förlust af 300 man.2) Närmare underrättelser
härom saknas. I början på 1657 samlades 1,200 Ryssar i Köla,
för att derifrån om sommaren företaga ett härjningståg till
Torneå och Kemi trakten; men planen blef icke af, emedan
storfursten några månader derpå återkallade hela
härafdelnin-gen till Moskva. 3) Österbotten blef sålunda detta år i det
hela taget mera fredadt för fiendtliga anfall.
Den i Kexholms län stående finska hären hade redan
under hösten förberedt sig på ett stundande vinterfälttåg.
Nödiga tillbehör härföre skulle landshöfdingarne anskaffa. För
att få åt soldaterna pelsar förmåddes hvarje behållen gård i
Finland kontribuera ett fårskinn. Af Wiborgs köpmän åter
sökte kronan på kredit upphandla det erforderliga klädet.
Emellertid företog generalmajor E. Kruse, utan att vänta tills
dessa förberedelser hunnit verkställas, redan de första dagarna
af Januari 1657 det länge påtänkta anfallet emot Augnismaa.
quo quid aliud significatum velit qvarn inexplicabilem spem devorandi
suos vicinos et circura jacentes provincias?"
’) E. Castrén. Historisk och Oeconomisk beskrifning öfver
Ca-janaborgs län. Åbo 1754, p. 15. Såsom sin källa uppgifver Castrén
prosten Joh. Cajani visitationsact af år 1701, som då fanns i Åbo
Domkapitels arkiv, men sannolikt rid 1827 års brand gått förlorad.
Johannes Cajanus, pastor i Paldamo 1660—1703, var en af de mest nitiska
och framstående prester på sin tid. Skada att de af honom författade
visitationsacterna gått förlorade. Endast visitat.act. af 1663 finnes i
behåll, och dess innehåll låter oss ana till de öfrigas värde. Jemför
Lännetär, II. p. 125, 130.
2) Puffendorf. 1. c. p. 313.
3) Landshöfd. J. Graan till rådet af d. 14 Mars och till
konungen af d. 2 Sept. 1657. Sv. riksark.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
