Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
105
hade på 1656 och 1657 års möten gjort de största
uppoffringar och åtagit sig de drygaste utskylder och utskrifningar, allt
i känslan deraf att det gällde egen hembygds försvar. Skulle
nu detta deras förtroende så grymt gäckas? Skulle Finland,
sedan det lemnat mer än 20,000 af sina kraftfullaste män till
uppresandet af Sveas ärestod, icke få behålla ens de 2000
krigare hemma, som det nyss under de största försakelser tagit
ifrån plogen och beväpnat för att vakta dess egen jord ? Skulle
slutligen denna jord, som fostrat så många utmärkta män,
hvilkas bragder samtidigt genljödo kring Europa, lemnas till pris
åt lågorna och förstörelsen, värdelös, liksom den frukt,
hvarur musten förut blifvit utkramad? Måhända var det sådana
tankar som föresväfvade Gustaf Horn, då han djerft vågade
sätta sig emot konungens ordres.
I det föregående har blifvit omnämnt huru Horn under
sommaren 1657 oaktadt alla protester nödgats ifrån sin
fåtaliga här skicka trupper till Lifland. Kriget och pesten i
förening fordrade dock ständigt nya offer, hvarföre kungen
redan den 25 Juli befallte honom ytterligare sända till Riga 800
man at sina underlydande knektar. l) Horns invändning att
han icke kunde göra det, emedan Finland då blef försvarslöst,
lemnades utan afseende. Sin befallning upprepade Karl X
endast med större skärpa ifrån Wolgast den 5 Oktober. Eme-
leder stora luckor, som hembygden naturligtvis skulle fylla. Så t. ex.
hade 500 finska dragoner under sin öfverste Didrik Rosen, efter ett
förtvifladt försvar af fästningen Tykoczin (i guvernementet Augustowo
vid Narew) sprängt sig sjelfva och 400 stormande Polackar i luften (i
Januari 1657). Tillfölje häraf skref Karl X (d. 6 Febr. 1657) till Horn,
att regementet skulle ånyo uppsättas, och att dertill må användas "de
half och fjerdedels gårdar som dertill varit destinerade eller/Och andra
medel". Utaf Horns svar af den 28 Mars s. fi. synes det att
regementet höll på att uppsättas, hvaijemte Horn berättade att han valt dit
"sådana officerare, som landet och folket någorlunda bekant voro". Sv.
Riksark.
’) Riksregistr. fol. 1516. Kungen förklarar nemligen att han utaf
bref ifrån Riga förnummit "dass die Seuche von Pestilentz noch stark
allda anhalte und von der Guarnison viel Leuthe hinwegreise". Några
dagar derefter fick kungen dock underrättelse att pesten i denna stad
något aftagit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
