Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
139
till glada öron kommit. Och såsom nu alle E. K. M:ts
trogne undersåtare glädja sig häröfver af hjertat, så förmoda ock
dessa beträngda orter härefter en nådig undsättning och
önska intet högre än sakerna så måtte medgifva att E. K. M:t
kunde dess mäktiga vapen och makt vända emot denne
barbariske fiende och honom såsom de andre trolöse till fredliga
tankar tvinga: hvilket den högste Gud nådeligen secundera
och välsigna ville."’) Tanken att vända sina vapen emot
Ryssland sysselsatte också verkeligen Karl Gustaf och hans
omgifning, ehuru måhända endast en kortare tid. De som
yrkade härpå anförde att ett sådant krig var rättvist, emedan
zaren trolöst brutit freden, tvertemot all folkrätt fängslat
Sveriges sändebud och grymt härjat dess gränsprovinser; det var
vidare förenadt med så godt som säker framgång, emedan
Ryssarne voro fega och saknade bundsförvandter. Man
behöfde icke heller befara att andra folk skulle afundas
eröfringarna åt detta håll, hvilka likväl med afseende å handeln
skulle vara af mycken nytta oeh dessutom lemna konungen
tillfälle att med stora förläningar belöna sina fältherrar och
förtrogne. Kriget hade att påräkna medhåll i allmänna
tänkesättet hos Svenskar, Finnar och Lifländare, samt skulle nog,
isynnerhet genom bytena från de rika ryska klostrena, ersätta
soldaterna deras möda. A andra sidan anmärktes dock
häremot, att det förhatliga i lredsbrottet icke så mycket
drabbade Ryssarne, som fastmera Österrikarne och Danskarne,
hvilka öfvertalat dem dertill. Man borde icke heller så förakta
en fiende, hvars ofantliga härmassor ersatte, hvad honom
felades i krigskonst och disciplin. Ett krig i Ryssland var
förenadt med stora svårigheter. Landet var obekant, uppfyldt
af kärr oeh moras, genomskuret af floder och sjöar samt
ringa uppodladt. Härtill kom att gränsprovinserna voro förhär-
’) G. E:son Horn till kungen d. 24 Mars 1658. Horn inställde
äfven knekteutskrifningen i Finland, och yttrade derom: "der nu E.
K. M:t allernådigst behagade detta besvärade landet med dessa
utskrif-ningar befria, och med annan makt de svaga gränsorterna undsätta,
hemställer E. K. M:t jag det i högsta underdånighet och låter med
ut-skrifningarna innehålla till E. K. M:ts häröfver nådiga resolution."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
