Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
161
stone se i denna sed ett öppet, om också omedvetet
erkännande af den verldsliga lagen att den brutit emot
kristendomens kärleksfulla anda och derföre hade behof af försoning.
Ett erkännande af de lagliga straffens stränghet var också den
af regeringen flitigt användna benådningsrätten. Dödsstraffen
förbyttes sålunda ofta till penningeböter och gatulopp. Den
som undergick detta sistnämnda straff förlorade icke sin ära.
Då Åbo borgerskap genom sina fullmägtige på 1654 års
riksdag förfrågade sig om hvilka som skulle användas vid
exekutionen af gatulopp, svarade regeringen att "såsom detta
straffet är ansedt för en allmän correction, skräck och
varnagel, alltså vill Kongl. Maj:t när sådana exekutioner skola
ställas uti verket att borgerskapets drängar då skola sig dertill
bruka låta." ’) I mindre städer kunde detta dock icke ske,
utan fann konungen rådligt att i resolutionen på samtliga
städernas besvär den 2 Juli 1655 stadga: "Der inga stadsvakter
i städerna äro och någon faute med gatulopp skall blifva
afskaffad t, vill och tillstår K. M:t att borgerskapet, hvar så
behöfves, må det förrätta, utan förklening antingen af deras, eller
dens som således straffad blifver, ära; men skulle bem:de
borgerskap tredskas sådant att göra; då hafve städerna att tillita
K. M:ts landshöfdingars adsistence deruti, som borgerskapet
skall tillhålla att vara sina borgmästare och råd lydige." 2)
En särskild uppmärksamhet ådrager sig den domsrätt,
som utöfvades af kyrkan. Härom heter det i drottning
Kristinas förslag till upprättande af ett general-konsistorium år 1649:
"Ändock consistoriis ecclesiasticis egentligen, och så vidt de
äro ecclesiastica, icke jure divino tillkommer att bruka någon
utvertes makt eller dom om någons lif, gods eller ära ; dock
likväl emedan Kongl. M:ts kristne herfäder, högtberömde
konungar och furstar ha för godt och nyttigt ansett dem ock
någon verldslig makt att efterlåta, särdeles öfver olydige pre-
dan han gör sitt embete efter Guds och öfverhetens lag." Han blef
sannolikt efter denna tid absolverad i enrum. Åbo Tidningar 1792,
N:o 21.
’) Riksregistr. fol. 1260.
2) Stiernman, Riksdagars och mötens beslut II. pag. 1262.
11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
