Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
195
mäns skrå och ordning skiekligen och väl tillgår. *) En följd
såväl af denna tids ännu ringa utbildade fabriksväsende, som
af den inskränkta handeln med utlandet, var att ett större
antal olika handtverkare behöfdes inom landet. I Wiborg
funnos t. ex. år 1662 guld-, koppar-, klen- och grofsmeder,
skräddare, skomakare, sämsk- och karduansmakare, snickare,
körsnärer, kanngjutare, glas- och murmästare, remsnidare,
sadel- och krukmakare, linväfvare, slagtare, fiskare samt
for-och timmermän. Derjemte hade staden kort förut genom
döden förlorat sin bryggare och sin bagare. 2) I de flesta
städer funnos krögare. Antalet af krogar, källare och värdshus
synes i synnerhet i Åbo varit ganska stort.
Många af de karaktersdrag, som för närvarande utmärka
vår allmoge, observerades redan för 200 år sedan.
Wexionius, om hvilken man dock bör anmärka att han skådar
mycket i en alltför rosenfärgad dager, skildrar folket sålunda:
"Finnarne äro berömvärda icke blott för sina behagliga seder,
utan fast mer för sin trohet emot konungen; de äro uthålliga
i sin föresats, processlystna och mycket skarpsinniga. Borta
äro de mera arbetsamma än hemma i födelsebygden.
Tavasterne äro kärfva och ha en dyster uppsyn; Savolaksarne ha
likhet med Dalkarlarne deri att de söka sitt uppehälle genom
gräfning oeh markrödjning ute; Nylänningarne likna
Svenskarne och äro gästfria, Karelarne äro envisa;
Österbottnin-garne ha goda naturanlag och äro mera frisinnade än de
öfriga." Man måste medgifva att denna skildring till en god
del passar in på våra tider. Samma är också fallet med
åtskilliga egendomliga plägseder, som han omtalar. "De finska
jordegummorna" — säger han — bära de nyssfödda barnen i
det hetaste badhus, och slå derstädes på en upphöjdare plats
dem med löfruskor, till dess huden rodnar såsom ryskt läder;
och på lika sätt behandla de äfven barnaföderskorna. I
allmänhet begagna alla Finnar flitigt bad och derifrån springa
de glada oeh muntra ut till och med under den starkaste
’) Riksregistr. fol. 1260.
’) F. J. Rabbe. Bidrag till teckningen af tillståndet i Finland
vid medlet af 1600-talet. Suomi 1855 pag. 140.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
